Storskalig produktion av förnybar vätgas i Europa

Abstract

Syftet med arbete är att informera läsaren om olika metoder vid framställning av förnybar vätgas och hur effektiv vätgasframställning är. Samt undersöka var i Europa vätgasanläggningar kommer att placeras och hur vätgas kan lagras. EU:s mål till 2024 är att ha vätgasanläggningar i produktion med en total kapacitet på 6 GW. Till 2025 uppskattas den totala produktionen nå 1,4 GW. EU har även som mål att nå total kapacitet för vätgasproduktion om 40 GW till 2030. Arbetet är en litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar och eböcker. Arbetet är begränsat till Europa och Finland, samt EU:s mål till 2030. Vätgasframställning är begränsad till vattenelektrolys. De huvudsakliga källorna i arbetet är, Hydrogen-Based Energy Systems: Current Technology Development Status, Opportunities and Chal-lenges och Hydrogen energy systems: A critical review of technologies, applications, trends and challenges. I Europa finns det 74 förnybarvätgasanläggningar med en total kapacitet på 185 MW, vilket inte motsvarar målet för 2024 på 6 GW. I Finland planeras minst 9 vätgasanläggningar, med varierande kapacitet på 40 – 300 MW. Resultatet i arbetet visar att förnybar vätgas kan framställas genom vattenelektrolys med fyra olika teknologier: AWE, PEM, AEM och SOEC. Av dessa olika teknologier är AWE den äldsta, PEM och AWE är etablerade teknologier. AEM och SOEC är för tillfället ännu prototyper. Effektiviteten varierar mellan 50 – 80 % för dessa olika teknologier, beroende på temperatur och tryck. Det finns tre olika kategorier av vätgaslagring, underjordisk lagring, fysisk lagring och materialbaserad lagring. Fysisk lagring är den mest förekommande lagringsmetoden.