Handledning av personer som har förmaksflimmer med en antikoagulationsbehandling: Utveckling av en vårdföreskrift genom en scooping review

Abstract

Bakgrund: I Finland förekommer förmaksflimmer hos 2 till 4% av den vuxna befolkningen. Med åldern ökar också benägenheten att drabbas av sjukdomen. Olika hjärtsjukdomar, diabetes, förhöjt blodtryck och övervikt är riskfaktorer för att insjukna i förmaksflimmer. Antikoagulationsläkemedelsbehandling är vanlig vid förmaksflimmer. På akutmottagningen är arbetsmiljön ofta hektisk och tid för en grundlig handledning om sjukdomen, läkemedelsbehandling, uppföljning och fortsatt vård kan bli bristfällig. Speciellt äldre personer kan känna sig förvirrade om en antikoagulationsbehandling påbörjas vid en akutmottagning.En äldre patient kräver även längre inlärningstid för att informationen skall sjunka in. Examensarbetet eftersträvade att utforma en vårdanvisning speciellt till de äldre patienterna för att trygga möjligheten till god fortsatt vård.

Vi anser att informationen kring antikoagulationsbehandling och handledning vid förmaksflimmer angående uppföljning och vidare vård ofta är bristfällig. Syftet med detta examensarbete var att studera litteratur inom förmaksflimmer, dess behandling samt handledning och utforma en vårdföreskrift utgående från materialet.

Metoden som användes var en scoping review. Scoping review valdes för att kunna använda oss av vårdriktlinjer uppgjorda i Finland vid sidan om vetenskapligt material. I examensarbetet inkluderades 25 vetenskapliga artiklar och 20 andra källor.

Resultatet av analysen visar att handledning av förmaksflimmerpatienter med antikoagulationsbehandling är bristfällig. Patienterna känner sig osäkra på den fortsatta vården och vet inte vart de ska vända sig vid frågor. Det är av stor vikt att sjukskötaren i den akuta situationen kan ge adekvat information till patienten. Det är även viktigt att sjukskötaren som ger den fortsatta handledningen är kompetent och kan motivera patienten till egen vård. Utgående från resultatet anser vi att en vårdanvisning behövs angående förmaksflimmer och antikoagulationsbehandling.

Taustatieto: Suomessa eteisvärinää esiintyy 2–4 %:lla aikuisväestöstä. Ikääntyessä sairastumisen riski kasvaa. Erilaiset sydänsairaudet, diabetes, kohonnut verenpaine ja ylipaino ovat riskitekijöitä eteisvärinän kehittymiselle. Antikoagulaatiohoito on yleistä eteisvärinässä. Päivystyksessä työskentely-ympäristö on usein kiireinen, ja aika perusteelliselle ohjaukselle sairaudesta, lääkehoidosta, seurannasta ja jatkohoidosta voi olla puutteellista. Erityisesti iäkkäät voivat tuntea olonsa hämmentyneeksi, jos antikoagulaatiohoito aloitetaan päivystyksessä. Iäkkäät potilaat tarvitsevat myös enemmän aikaa sisäistääkseen tiedot. Opinnäytetyön tavoitteena oli laatia hoito-ohje erityisesti iäkkäille potilaille varmistaaksemme hyvän jatkohoidon.

Mielestämme tiedot antikoagulaatiohoidosta ja ohjauksesta eteisvärinän hoidossa koskien seurantaa ja jatkohoitoa ovat usein puutteellisia. Tämän opinnäytetyön tarkoituksena oli tutkia kirjallisuutta eteisvärinästä, sen hoidosta sekä ohjauksesta ja laatia hoitosuositus materiaalin pohjalta.

Tutkimuksessa käytettiin scoping review -menetelmää, jotta voitaisiin hyödyntää Suomessa laadittuja hoitosuosituksia tieteellisen aineiston lisäksi. Opinnäytetyössä käytettiin 25 tieteellistä artikkelia ja 20 muuta lähdettä.

Aineiston analyysin tulokset osoittavat, että eteisvärinäpotilaiden antikoagulaatiohoidon ohjaus on puutteellista. Potilaat tuntevat olonsa epävarmoiksi jatkohoidon suhteen eivätkä tiedä minne kääntyä kysymyksissään. On erittäin tärkeää, että sairaanhoitaja voi antaa ajantasaista tietoa potilaalle akuutissa tilanteessa. Lisäksi jatkohoidon ohjausta antavan sairaanhoitajan tulee olla pätevöitynyt ja osata motivoida potilasta omahoitoon. Tulosten perusteella tulkitsemme, että eteisvärinän antikoagulaation hoito-ohje on tarpeellinen.

Background: In Finland, atrial fibrillation occurs in 2-4% of the adult population. The likelihood of developing the disease also increases with age. Various heart diseases, diabetes, high blood pressure, and obesity are risk factors for developing atrial fibrillation. Anticoagulant medication treatment is common for atrial fibrillation. The environment in the emergency department is often hectic, and there may be insufficient time for a thorough briefing on the disease, medication treatment, follow-up, and continued care. Especially older individuals may feel confused if anticoagulant treatment is initiated in an emergency department. An older patient also requires longer learning time for the information to sink in. The aim of the thesis was to design care instructions specifically for older patients to ensure the possibility of good continued care.

In our opinion, information on anticoagulation treatment and guidance in the treatment of atrial fibrillation regarding follow-up and follow-up treatment is often incomplete. The purpose of this thesis was to study literature on atrial fibrillation, its treatment and guidance and to design a care guideline based on the material.

The study used the scoping review method in order to make use of treatment recommendations prepared in Finland in addition to the scientific data. 25 scientific articles and 20 other sources were used for the thesis.

The results of the analysis of the data show a lack of control over the anticoagulation treatment of patients with atrial fibrillation. Patients feel uncertain about further treatment and do not know where to turn in their questions. It is very important that the nurse can provide up-to-date information to the patient in an acute situation. In addition, the nurse providing guidance in follow-up care must be qualified and be able to motivate the patient to self-care. Based on the results, we interpret that a course of treatment for atrial fibrillation anticoagulation is necessary.