Sociala mediers påverkan på ätstörningar: en kvalitativ innehållsanalys av bloggar

Abstract

Examensarbetets syfte är att undersöka vilken inverkan sociala medier har på ätstörningar hos ungdomar. Forskningen baserar sig på frågeställningen: Hur påverkar sociala medier ätstörningar hos ungdomar/unga vuxna? Skribenten har valt att använda en kvalitativ metod där åtta bloggar samlats in som material. Bloggarna är skrivna av kvinnor som diskuterar om sociala mediers negativa och positiva synvinklar på ätstörningar. Materialet från bloggarna har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Som teoretisk utgångspunkt använde sig skribenten av Katie Erikssons teori om lidande.

Resultatet kunde skribenten dela upp i två huvudteman, där det ena temat tar upp negativa aspekter och det andra behandlar stöd som inverkar positivt. Kvinnorna nämnde hur sociala medier kan påverka ätstörningar både negativt och positivt. I resultatet fanns det mera negativa synvinklar jämfört med positiva. De negativa perspektiven var hur sociala medier kan trigga i gång en ätstörning eller hur den kan förvärras. Kvinnorna diskuterade hur jämförelser med andra på sociala medier kan skapa ett osunt tankesätt om sin egen kropp. Även normalisering av ätstörningsbeteenden, exempelvis olika trender, kan ha en negativ inverkan på ungdomar. De positiva aspekterna resulterade i hur kvinnor kan hitta stöd för återhämtning från en ätstörning. Även kroppspositivitet framställdes som ett positivt perspektiv.

The aim of this thesis is to investigate the impact of social media on eating disorders in adolescents. The research is based on the question: How does social media affect eating disorders in adolescents/young adults? The author has chosen to use a qualitative method where eight blogs have been collected as material. The blogs are written by women who discuss about social media's negative and positive viewpoints on eating disorders. The material from the blogs has been analyzed using a qualitative content analysis. As a theoretical basis, the author used Katie Eriksson's theory of suffering.

The author was able to divide the results into two main themes, one of which addresses negative aspects and the other deals with support that has a positive impact. The women pointed out how social media can affect eating disorders both negatively and positively. In the results, there were more negative points of view than positive ones. The negative perspectives were how social media can trigger an eating disorder or how it can worsen. The women discussed how comparisons to others on social media can create an unhealthy mindset about their own body. Normalization of eating disorder behaviors, such as various trends, can also have a negative impact on adolescents. The positive aspects resulted in how women can find support for recovery from an eating disorder. Body positivity was also presented as a positive perspective.