Idrottsinstruktörens arbete i framtiden

Abstract

Syftet med arbetet var att utreda personalens tankar och åsikter gällande idrottsinstruktörens arbetsbild vid Esbo stads idrottstjänster i framtiden. Dessutom lades intresse på hurudana färdigheter en idrottsinstruktör behöver i sitt arbete i framtiden. Året 2040 lades som referens för att underlätta föreställandet av framtiden. Framtidstänkande behövs eftersom vår verksamhetsmiljö ändras ständigt och med hög fart (Aalto et al. 2022 s. 348). Aktörerna inom idrotten bör kunna anpassa sin verksamhet enligt förändringarna men också påverka dem. (Valtion liikuntaneuvosto 2021) Syftet med framtidsforskning är att upprätthålla eller förbättra människornas välmående genom att framföra deras förväntningar gällande framtiden och att hjälpa dem att forma den enligt deras egna värderingar och ändamål. Det väsentliga är att lyfta fram det som är möjligt, sannolikt, önskvärt och icke önskvärt (Rubin 2020) (Bell 2003 s.1–2, 73). Som metod användes kvalitativ forskningsansats med individuella intervjuer som datainsamlingsmetod. Informanterna bestod av personalen inom ledd motion vid Esbo stads idrottstjänster. Materialet analyserades med hjälp av innehållsanalys enligt Elo & Kyngäs (2007) och med ett induktivt-deduktivt förhållningssätt. Enligt resultaten kännetecknas idrottsinstruktörens arbete i framtiden av en ökad användning av teknologi och digitala medel, samarbete över sektorgränser och en individuell riktning. Fysisk närvaro och social interaktion uppgavs som viktigt i idrottsinstruktörens arbete även i framtiden. Med tanke på år 2040 förväntar sig informanterna dock inga större förändringar i arbetet. Studiens resultat kan användas vid utvecklandet av verksamheten inom ledd motion vid Esbo stads idrottstjänster. Arbetet har även bidragit till en ökad medvetenhet om framtidstänkandet inom arbetssamfundet.