Från handen till AI : en analys av skillnaderna mellan animationsteknikerna handritad animation och skelettanimation

Abstract

Processen att skapa en 2D animation kan se olika ut beroende på animationstekniken man valt. Traditionell animation ritas med penna och papper men med tiden har det utvecklats, så som att rita digitalt och skelettanimation. Kommer man att behöva kunna rita för att vara en animatör i framtiden? Genom att undergå processen att animera en kortfilm för hand och en med tekniken skelettanimation har jag med hjälp av dagböcker och reflektion jämfört och analyserat arbetsprocessen för dessa två teknikerna.

För att kunna jämföra teknikerna måste jag först förstå hur man har skapat animationer förut. Jag gjorde research om animationshistoria och olika teorier för att förstå grunderna av att återskapa rörelse och skapa animation. Jag granskade även hur man kan se på olika sorters rörelser och vad grunden bakom rörelsen ligger. För att kunna jämföra teknikerna på enklast vis valde jag en scen från filmerna jag skapat, där karaktären sprang eller gick. Jag beskriver även vad jag gjort för att skapa illusionen av att karaktärerna går.

Framtiden för 2D animation ligger i en kombination av animationstekniker och samarbete med AI. Genom min forskning kom jag fram till att jag inte behövde rita något över huvud taget när jag animerade digitala dockor. Jag behövde snarare bli expert på programvaran och bara hålla animationsteorierna i bakhuvudet och se med egna ögon om rörelsen kändes trovärdig. Jämfört med handritad animation ger skelettanimation mindre kreativ frihet och resultatet tenderade att bli mer robotisk.