Finlandssvensk skogsbruksingenjörsutbildning i utveckling : nyttan av studieämnen samt omfördelning av dessa

Abstract

Den finlandssvenska forstutbildningen fick sin början i Sibbo 1907 och har sedan dess utvecklats till skogsbruksingenjörsutbildningen som Yrkeshögskolan Novia bedriver idag. Skogsbruksingenjörsutbildningen utgör en viktig grund för skogsbruket i Finland.

Denna kvantitativa enkätstudie är avsedd att fungera som ett hjälpmedel för dem som formar läroplanerna. Frågorna i enkäten var utformade så att de kunde besvaras olika beroende på respondentens sinnesstämning och egna upplevelser. Resultaten ska sålunda endast ge en indikation för det som efterfrågas och inte vara definitiva slutsatser. Målgruppen för enkäten var utexaminerade skogsbruksingenjörer från Yrkeshögskolan Sydväst och Yrkeshögskolan Novia. En fråga som studien skulle besvara handlade om skogsbruksingenjörsutbildningens nytta för den egna karriären enligt olika ämnesområden i studierna. En annan fråga handlade om vilka studieämnen som borde öka i andel och vilka studieämnen som borde minskas i utbildningen.

Resultaten visar att det finns studieämnen som har varit till större nytta och studieämnen som har varit till mindre nytta. Virkesanskaffning samt skogsmätning och -inventering var de ämnesområden som respondenterna ansåg att borde öka mest i andel. Produktion av specialvirke samt studier i skogsbruk utomlands och internationella relationer var de två ämnesområden som respondenterna ansåg borde minska mest i andel. Resultaten antyder att arbetslivskontakten och mängden praktiska övningar inte har varit tillräckliga i studierna.

The Finnish-Swedish forestry education began in Sipoo in 1907 and has since evolved into the forest engineering program that Novia University of Applied Sciences currently provides. The forest engineering program constitutes a significant foundation for forestry in Finland.

This quantitative survey is intended as an aid in curriculum design. The survey questions were designed to allow for varied responses depending on the participants' mood and subjective experiences. Thus, the results should only serve as an indication of the topics queried and not as definitive conclusions. The target audience for the survey was graduates of forest engineering programs from Sydväst University of Applied Sciences and Novia University of Applied Sciences. The questions of the study concerned the benefits of forest engineering education for one's own career, as well as what courses should be added or reduced in the curriculum. The basis for the questions was the subjects of forest engineering studies.

The results indicate that there are subjects that have been more beneficial and subjects that have been less beneficial. Wood procurement, as well as forest mensuration and inventory, were the subject areas that participants felt should be increased the most. Production of specialty wood, as well as studies in forestry abroad and international relations, were the two subject areas that participants believed should be decreased the most. The results suggest that the contacts with working life and the number of practical exercises have not been sufficient in the studies.