Räntehöjningarnas inverkan på bostadsplaceringars avkastning för privatpersoner
Ropponen, Axel (2024)
Ropponen, Axel
2024
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2024053018865
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2024053018865
Tiivistelmä
Bostadsplacering har alltid setts som ett väldigt säkert sätt att investera men med ökade räntor och andra kostnader så har åsikterna gällande det ändrats. Syftet med detta arbete är att ta reda på hur mycket de ökade räntorna och vederlagskostnaderna har påverkat privatpersoners placeringsbostäders avkastning. Arbetet går också kort igenom hur det ser ut från bankernas synvinkel, för att det är i både placerarens och bankens intresse att lånet blir avbetalat. Forskningsfrågorna är följande:
Hur mycket har de ökade kostnaderna påverkat vinsten privatpersoner har fått från sina placeringsbostäder och vad har de kunnat göra för att minska den negativa inverkan det har haft på avkastningen.
Arbetet håller sig till privatpersoner med 1–5 placeringsbostäder, var de har finansierat köpet med placeringsbostadslån. För att komma fram till resultaten har jag använt mig av elektroniska akademiska källor och fem ostrukturerade intervjuer med nybörjare och experter i investeringar i placeringsbostäder. Resultatet av arbetet baserar sig på vad som kom fram ur intervjuerna och det som undersöktes under teoridelen. Respondenterna var alla av samma åsikt att ökade räntor inte var det största problemet gällande bostadsplacering, utan problemet var snarare problematiska hyresgäster och fallande värde på självaste bostaden. De respondenterna som hade nyligen börjat med placeringsbostäder använde sig inte av mer avancerade metoder för att minska risken för investeringen och ingen av respondenterna använde sig av någon form av ränteskydd på lånen.
Hur mycket har de ökade kostnaderna påverkat vinsten privatpersoner har fått från sina placeringsbostäder och vad har de kunnat göra för att minska den negativa inverkan det har haft på avkastningen.
Arbetet håller sig till privatpersoner med 1–5 placeringsbostäder, var de har finansierat köpet med placeringsbostadslån. För att komma fram till resultaten har jag använt mig av elektroniska akademiska källor och fem ostrukturerade intervjuer med nybörjare och experter i investeringar i placeringsbostäder. Resultatet av arbetet baserar sig på vad som kom fram ur intervjuerna och det som undersöktes under teoridelen. Respondenterna var alla av samma åsikt att ökade räntor inte var det största problemet gällande bostadsplacering, utan problemet var snarare problematiska hyresgäster och fallande värde på självaste bostaden. De respondenterna som hade nyligen börjat med placeringsbostäder använde sig inte av mer avancerade metoder för att minska risken för investeringen och ingen av respondenterna använde sig av någon form av ränteskydd på lånen.