Ett praktiskt perspektiv på plockhuggning
Bäckman, Staffan (2024)
Bäckman, Staffan
2024
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2024060420822
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2024060420822
Tiivistelmä
Examensarbetet är en undersökning om hur plockhuggningar upplevs av skogsmaskinförare som jobbat med dem. I undersökningen intervjuades 4 skogsmaskin förare som utfört plockhuggningar samt två arbetsledare som hade erfarenhet med planeringen av plockhuggningar. Syftet är att arbetet skall ge insikt i hur plockhuggningarna upplevs på fältet i jämförelse med traditionella gallringar och om det finns eventuella brister i hur de idag utförs.
Resultatet tyder på att de skogsmaskinförare som jobbar med och utför plockhuggningar tycker om att jobba med beståndsvårdsmetoden och de fördelar som kommer med den, som exempel, mer ostrukturerade och oregelbundna bestånd än i gallringar och mer variation i arbetet. Men de har svårt att bedöma sina egna resultat och får nödvändigtvis inte alltid tillräckligt med stöd och instruktioner inför sitt uppdrag. Resultatet visade även att skogsmaskinförarna oftast får betalt enligt samma taxa som används i gallring och därför i vissa fall inte blir rättvist kompenserade för sitt arbete i främst flerskiktad skog/olikåldrad skog, vilket är målet med plockhuggningar.
Resultatet tyder på att de skogsmaskinförare som jobbar med och utför plockhuggningar tycker om att jobba med beståndsvårdsmetoden och de fördelar som kommer med den, som exempel, mer ostrukturerade och oregelbundna bestånd än i gallringar och mer variation i arbetet. Men de har svårt att bedöma sina egna resultat och får nödvändigtvis inte alltid tillräckligt med stöd och instruktioner inför sitt uppdrag. Resultatet visade även att skogsmaskinförarna oftast får betalt enligt samma taxa som används i gallring och därför i vissa fall inte blir rättvist kompenserade för sitt arbete i främst flerskiktad skog/olikåldrad skog, vilket är målet med plockhuggningar.