Hur aktiverar man Österbottniska skogsägare att utföra mer plantskogsröjningar

Abstract

Plantskogsvården är en väldigt viktig del av skogens omloppstid och bestämmer det framtida beståndet. Utebliven plantskogsvård resulterar i ett sämre plantbestånd vilket i sin tur ger en sämre lönsamhet för skogsägarna. Plantskogsvården är en långtidsinvestering och kan därför kännas omotiverande att göra. Behovet för plantskogsvården ökar i dagsläget alltmer och det finns behov av att öka arealen på plantskogsröjningar.

I och med detta vill jag undersöka vad som kunde göras för att öka mängden plantskogsröjningar som i dagens läge blir utförda. Vad är det som gör att skogsägare inte utför plantskogsröjningar?

Examensarbetet utfördes i form av en enkätundersökning som skickades till 800 slumpmässigt valda skogsägare i Österbotten. Av dessa besvarade 92 personer undersökningen. Från enkätundersökningen framkom bland annat att 89 % av de personer som svarade utför plantskogsröjningar i sina skogar och majoriteten utför plantskogsröjningarna själva.

Den vanligaste orsaken till att plantskogsvården inte utförs är att skogsägarna inte har tid. Andra orsaker som framkom var brist på tillgänglig arbetskraft samt att de önskar att skogen på sikt ska bli till naturskydd. 44 % av de som svarade är intresserade av att lära sig mer om plantskogsröjningar vilket visar att det finns ett klart intresse för att lära sig mera om ämnet samt ett behov av att erbjuda skolningar i olika former.

Taimikonhoito on erittäin tärkeä osa metsän kiertoaikaa ja se määrittää tulevan puuston. Taimikonhoidon laiminlyönti johtaa huonompaan taimikantaan, mikä puolestaan heikentää metsänomistajien kannattavuutta. Taimikonhoito on pitkäaikainen investointi ja voi siksi tuntua epämotivoivalta. Taimikonhoidon tarve on tällä hetkellä kasvussa ja taimikonhoidon pinta-alaa on tarpeen lisätä.

Tätä silmällä pitäen haluan tutkia mitä voitaisiin tehdä nykyisen taimikonhoidon määrän lisäämiseksi. Mikä saa metsänomistajat jättämän taimikonhoidon tekemättä?

Opinnäytetyö toteutettiin kyselytutkimuksena, joka lähetettiin 800 satunnaisesti valitulle metsänomistajalle Pohjanmaalta. Heistä 92 vastasi kyselyyn. Kyselyssä selvisi muun muassa, että 89 % vastaajista hoitaa taimikoita metsissään ja valtaosa tekee taimikonhoidon itse.

Yleisin syy siihen, miksi taimikonhoitoa ei tehdä, on että metsänomistajilla ei ole aikaa. Muita esiin tulleita syitä olivat työvoiman puute ja että metsästä halutaan tehdä luonnonsuojelualue pitkällä aikavälillä. 44 % vastaajista ovat kiinnostuneita oppimaan lisää taimikonhoidosta, mikä osoittaa, että kiinnostus oppia lisää aiheesta ja tarve tarjota koulutusta eri muodoissa on selvä.

Young stand management is a very important part of the forest rotation period and determines the future stand. Failure to carry out young stand management results in a poorer stand, which in turn leads to lower profitability for forest owners. Young stand management is a long-term investment and can therefore feel unmotivating. The need for young stand management is currently increasing and there is a need to increase the area of young stand management.

With this in mind, I wanted to investigate what could be done to increase the area of young stand managements currently carried out. What makes forest owners not carry out young stand management?

The thesis was conducted in the form of a survey sent to 800 randomly selected forest owners in Ostrobothnia. 92 of these responded to the survey. The survey revealed among other things that 89% of the respondents do young stand management and a majority perform it themselves.

The most common reason not to perform young stand management is that forest owners do not have time. Other reasons were lack of available labor and that they want their forest to eventually become a nature reserve. 44 % of the respondents were interested in learning more about young stand management. This showed that there was a clear interest in learning more about the subject and a need to offer education in various forms.