Tidig diagnostisering av ADHD hos barn: en kvalitativ enkätstudie och barn och föräldrars upplevelse av en tidig ADHD-diagnostisering

Abstract

ADHD (Attention deficit hyperactivity disorder) är en neurologisk-utvecklingsrelaterad kognitiv funktionsnedsättning som inverkar på koncentrationen, impulsivitet och hyperaktivitet. ADHD kan se olika ut i olika skeden av livet och syftet med det här examensarbetet var att reda ut hur en tidig diagnos inverkade på barnets liv samt hurudan förståelse det fanns för diagnosen. Arbetet riktades in på barn som var under 10 års ålder när de fick sin diagnos. Barnens utveckling inverkas starkt av yttre och inre faktorer och jag ville reda ut huruvida en tidig diagnos gynnade barnet, eller om det snarare upplevdes som ett hinder. Frågeställningarna i arbetet var: Vilka fördelar och nackdelar finns det med en tidig diagnostisering av ADHD och hurudan inverkan diagnosen haft på barnets liv.

Studien var av kvalitativ ansats och material samlades in via en egenkonstruerad enkät som publicerades i Facebook grupper riktade till föräldrar vars barn hade ADHD. 13 svar samlades in. När materialet samlats in analyserades detta via en kvalitativ innehållsanalys och resultatet sammanställdes. I studien användes två teoretiska utgångspunkter: Antonovskys (1987) KASAM Känsla av sammanhang och Bateman och Fonagys (2019) Mentalization.

Resultaten i studien talade för att en tidig diagnostisering inverkat positivt på barnen och gett dem en god grund för framtiden. Genom den tidiga diagnostiseringen fick barnen möjlighet till stöd och verktyg som gjorde att de klarade av skolgången och vardagen. En del negativa upplevelser förekom, dessa i samband med bristande förståelse för diagnosen, av barnen själva och av deras omgivning. Barnen i studien var så pass unga att en del av dem inte förstod sig på innebörden av sin diagnos och snarare såg det som något negativt. Utöver det kunde omgivningen ha ett tvivelaktigt bemötande vilket ytterligare försvårade situationen. Sociala svårigheter och psykiskt illamående förekom hos många av barnen med ADHD-diagnos. Barnen hade ett starkt behov av bekräftelse, förståelse och stöd från sin omgivning, hur dessa bemöttes inverkade starkt på barnens utveckling och deras framtida förutsättningar.

ADHD (attention deficit hyperactivity disorder) is a neurodevelopmental cognitive impairment that affects concentration, impulsivity, and hyperactivity. ADHD can manifest differently at various stages of life, and the purpose of this thesis was to investigate how an early diagnosis impacted the child’s life and the level of understanding that could be found around the diagnosis. The focus of the study was on children who were under the age of 10 when they received their diagnosis. Children’s development is strongly influenced by external and internal factors, and my aim was to determine whether an early diagnosis benefited the child, or if it was perceived as a hindrance. The research questions addressed in the study were: What are the advantages and disadvantages of early diagnosis of ADHD, and what impacts has the diagnosis had on the child’s life?

The study had a qualitative approach, and data was collected through a self-designed questionnaire published in Facebook groups aimed at parents of children with ADHD. 13 answers were collected. Once the data was collected, it was analyzed using qualitative content analysis, and the results were compiled. Two theoretical frameworks were used in the study: Antonovsky’s (1987) Sense of Coherence (SOC) and Bateman and Fonagy’s (2019) Mentalization.

The results of the study indicated that early diagnosis had a positive impact on the children, providing them with a solid foundation for the future. Through early diagnosis, children had access to support and tools that helped them cope with school and everyday life. Some negative experiences were reported, primarily related to a lack of understanding of the diagnosis, both by the children themselves and by their surroundings. Some of the children in the study were too young to understand the meaning of their diagnosis and perceived it as something negative. Additionally, the environment could have an unsupportive attitude, further complicating the situation. Social difficulties and psychological distress were common among children diagnosed with ADHD. The children had strong need for affirmation, understanding and support from their surroundings. Their development and future prospects were strongly influenced by how they were treated.