Cancerspöket: En kvalitativ studie om rädslan för återfall vid cancer

Abstract

Examensarbetet undersöker rädslan för återfall vid cancer hos de som har blivit behandlade mot sjukdomen. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka om friskförklarade cancerpatienter är rädda att få återfall, hur vardagen efter cancertiden fungerar samt vad som har hjälpt mot återfallsrädslan.

Studien utfördes med semistrukturerade intervjuer som gjorde att informanterna fick svara med sina egna ord. Materialet analyserades kvalitativt, vilket gjorde att resultatet kunde delas in i tre huvudkategorier baserade på frågeställningarna. Som teoretisk utgångspunkt användes KASAMs teori om känsla av sammanhang (Antonovsky, 1982).

I studien deltog fyra kvinnor som nu var i åldern 20 till 55. De hade alla varit cancerfria i flera år och några har fortfarande efterkontroller med jämna intervaller. Informanterna hade en egen sjukdomshistoria, någon med leukemi, med återfall eller erfarenhet av bröstcancer.

I resultatet framkom det att vardagen efter cancertiden är i allmänhet god, men cancern har satt sina spår på olika sätt för alla informanter. Det framkommer även i resultatet att oron för ett canceråterfall ökar när man blir ordentligt förkyld, det smärtar någonstans i kroppen eller vid ett konstigt födelsemärke. Efter att ha blivit friskförklarad har stödet från familj och vänner varit det viktigaste, men ibland har de försvunnit och att stödet från vården har inte varit tillräckligt.

This project examines fear of the return of cancer in those who have been treated for the decease. The purpose of this qualitative study is to examine whether cancer patients who have been declared decease free are afraid of the cancer returning, how those affected manage their daily lives postdecease and what has helped with those feelings of the cancer returning.

The study collected primary data using semi-structured interviews, which enabled the participants to respond using their own words. The data was analyzed qualitatively, with results structured into three main categories, based on the interview questions. The study draws on KASAM’s theory of Sense of Coherense (Antonovsky, 1982) as theoretical underpinning.

Four women who had all been declared cancer free participated in the study. The participants, who were now aged between 20 and 55, had all been in remission for many years and were still undergoing checks at regular intervals. The participants had their individual medical histories, some with leukemia, with re-occurrences, or experience of breast cancer.

Result from this study showed that daily life following remission from cancer is mainly good, even though the cancer has impacted each participant in different ways. The results suggest that the fear of cancer returning increases when experiencing colds, pains in different parts of the body or when noticing an unusual mole. Following remission, support from family and friends has been the most important factor, but at times the support from family and friends has disappeared and wider support from the healthcare sector has been inadequate.