Koldioxidsnålhet i småhus - En jämförelse mellan olika konstruktions- och energilösningar samt översikt över nya bestämmelser
Karlsson, Lilian (2024)
2024
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2024112931222
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2024112931222
Tiivistelmä
Detta examensarbete undersöker de kommande byggreglerna i Finland som bland annat syftar till att begränsa nya byggnaders koldioxidavtryck under hela deras livscykel. Den nya lagstiftningen är en del av Finlands strävan mot klimatneutralitet före 2035 och ställer krav på att byggnaders miljöpåverkan beaktas redan i planeringsfasen. För småhusplanerare innebär detta att man måste anpassa sina arbetsmetoder för att följa de nya reglerna, till exempel gällande användning av interoperabla informationsmodeller och livscykelanalyser (LCA) för att främja hållbart byggande.
En viktig del av studien är den nya bygglagens tekniska krav, särskilt kopplat till koldioxidsnålt byggande och byggnaders livscykel. Trots att klimatdeklarationer inte krävs för fristående småhus, understryks vikten av att beakta både inbäddad och driftsrelaterad koldioxid vid byggnadsplaneringen. En annan förändring är att bygglovsansökningar nu måste lämnas in i ett maskinläsbart format, vilket underlättar dataintegrering.
Arbetet analyserar hur olika materialval påverkar byggnaders koldioxidavtryck och jämför ett fristående småhus byggt med trästomme med alternativa byggmetoder och material. Genom att räkna ut både koldioxidfotavtryck och koldioxidhandavtryck för olika byggmaterial ges en praktisk förståelse för hur hållbara val kan minska miljöpåverkan. Studien visar att trästommar kan erbjuda koldioxidsnåla alternativ, men att det är viktigt att noggrant utvärdera olika konstruktioner och material för att hitta de bästa lösningarna.
Slutligen betonar examensarbetet vikten av att småhusplanerare uppdaterar sina kunskaper kring lagstiftningen för att fortsatt kunna erbjuda hållbara och regelmässigt korrekta bostadslösningar. Arbetet ger därmed praktisk vägledning för att möta de nya kraven och erbjuder insikter om hur man på bästa sätt kan navigera i framtidens byggprocesser med fokus på koldioxidsnålt byggande.
En viktig del av studien är den nya bygglagens tekniska krav, särskilt kopplat till koldioxidsnålt byggande och byggnaders livscykel. Trots att klimatdeklarationer inte krävs för fristående småhus, understryks vikten av att beakta både inbäddad och driftsrelaterad koldioxid vid byggnadsplaneringen. En annan förändring är att bygglovsansökningar nu måste lämnas in i ett maskinläsbart format, vilket underlättar dataintegrering.
Arbetet analyserar hur olika materialval påverkar byggnaders koldioxidavtryck och jämför ett fristående småhus byggt med trästomme med alternativa byggmetoder och material. Genom att räkna ut både koldioxidfotavtryck och koldioxidhandavtryck för olika byggmaterial ges en praktisk förståelse för hur hållbara val kan minska miljöpåverkan. Studien visar att trästommar kan erbjuda koldioxidsnåla alternativ, men att det är viktigt att noggrant utvärdera olika konstruktioner och material för att hitta de bästa lösningarna.
Slutligen betonar examensarbetet vikten av att småhusplanerare uppdaterar sina kunskaper kring lagstiftningen för att fortsatt kunna erbjuda hållbara och regelmässigt korrekta bostadslösningar. Arbetet ger därmed praktisk vägledning för att möta de nya kraven och erbjuder insikter om hur man på bästa sätt kan navigera i framtidens byggprocesser med fokus på koldioxidsnålt byggande.