Vad får äldre närståendevårdare att orka : en kvalitativ studie
Blomfelt, Cecilia (2025)
Blomfelt, Cecilia
2025
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-202502062410
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-202502062410
Tiivistelmä
Närståendevård är en vårdform där en nära anhörig vårdar sin partner, sin förälder eller en annan nära anhörig. När det gäller närståendevårdade över 65 år är vårdaren oftast även själv äldre, varför frågan om orkandet blir central. Syftet med denna studie var att få svar på vad som får äldre närståendevårdare att orka. En viktig del var också att höra vad de tycker att de behöver för stöd eller tjänster för att orka.
Studien har en kvalitativ ansats och som metod användes semistrukturerad intervju i form av ett intervjuformulär. Dessa delades ut i stödgrupper för närståendevårdare och alla svaranden fick förbli totalt anonyma. Svaren kom in per post.
Den teoretiska referensramen är Aaron Antonovskys salutogena teori, där grundtanken är frågan vad som ger människan hälsa och vad som får hen att känna välmående.
Tidigare forskning har påvisat att många äldre närståendevårdare är belastade.
Denna studie visade att de äldre närståendevårdarna grovt kan indelas i två grupper. Den ena vårdar av kärlek och får kraft av att veta att de ger den andre ett gott liv. Den andra gruppen fortsätter vårda av plikt och för att det inte finns goda alternativ. Inom bägge grupper fanns behov av avlastning och stöd, men alla använde sig inte av avlastning. För en del var det den vårdade som vägrade all service.
Stöd och information såg man som viktigt, att inte vara ensam med ansvaret och att veta vem man kan ringa. Stödgrupper uppgavs vara ett stort stöd, de svarande deltog alla i en stödgrupp.
Studien har en kvalitativ ansats och som metod användes semistrukturerad intervju i form av ett intervjuformulär. Dessa delades ut i stödgrupper för närståendevårdare och alla svaranden fick förbli totalt anonyma. Svaren kom in per post.
Den teoretiska referensramen är Aaron Antonovskys salutogena teori, där grundtanken är frågan vad som ger människan hälsa och vad som får hen att känna välmående.
Tidigare forskning har påvisat att många äldre närståendevårdare är belastade.
Denna studie visade att de äldre närståendevårdarna grovt kan indelas i två grupper. Den ena vårdar av kärlek och får kraft av att veta att de ger den andre ett gott liv. Den andra gruppen fortsätter vårda av plikt och för att det inte finns goda alternativ. Inom bägge grupper fanns behov av avlastning och stöd, men alla använde sig inte av avlastning. För en del var det den vårdade som vägrade all service.
Stöd och information såg man som viktigt, att inte vara ensam med ansvaret och att veta vem man kan ringa. Stödgrupper uppgavs vara ett stort stöd, de svarande deltog alla i en stödgrupp.
