”Utan lek, inget lärande vare sig leken är fri eller inte”, en kvalitativ studie om hur den fria leken påverkar barns sociala utveckling

Abstract

Syftet för vårt examensarbete är att undersöka betydelsen av den fria leken för barns sociala utveckling. I vårt examensarbete använder vi oss av en kvalitativ forskningsmetod där vi kopplar teori med att intervjua pedagoger på ett daghem för att få en djupare förståelse av deras syn på lekens betydelse.

Resultatet visar att den fria leken spelar en central roll i barnens sociala utveckling. Genom leken lär sig barnen att samspela, kommunicera och hantera konflikter. Undersökningen belyser även hur leken stärker barnens självkänsla genom att ge dem möjlighet att utforska roller och uttrycka sig i en trygg miljö. Vidare framkommer även att vänskapsrelationer utvecklas genom lek, där barnen lär sig att samarbeta och förstå sociala normer.

Pedagogernas roll i den fria leken är avgörande. De skapar förutsättningar för leken genom att erbjuda en stimulerande miljö och stödja de barn som har svårt att delta. Undersökningen visar att en balans mellan vuxenstyrd lek och barnens egen initiativförmåga är viktigt för att maximera positiva effekter.

Slutsatsen är att den fria leken är en väsentlig del av barnens sociala utveckling och bör prioriteras i småbarnspedagogiken. Pedagogerna bör medvetet främja leken genom att skapa inkluderande och inspirerande lekmiljöer där alla barn ges möjlighet att delta och utvecklas.

Opinnäytetyömme tarkoituksena on tutkia vapaan leikin merkitystä lasten sosiaaliselle kehitykselle. Opinnäytetyössämme käytämme laadullista tutkimusmenetelmää, jossa yhdistämme teoriaa ja haastattelemme päiväkodin kasvattajia saadaksemme syvällisemmän ymmärryksen heidän näkemyksistään leikin merkityksestä.

Tulokset osoittavat, että vapaalla leikillä on keskeinen rooli lasten sosiaalisessa kehityksessä. Leikin kautta lapset oppivat olemaan vuorovaikutuksessa, kommunikoimaan ja käsittelemään konflikteja. Tutkimus tuo myös esiin, kuinka leikki vahvistaa lasten itsetuntoa antamalla heille mahdollisuuden tutkia erilaisia rooleja ja ilmaista itseään turvallisessa ympäristössä. Lisäksi ilmenee, että leikin kautta syntyy ystävyyssuhteita, joissa lapset oppivat tekemään yhteistyötä ja ymmärtämään sosiaalisia normeja.

Kasvattajien rooli vapaassa leikissä on ratkaiseva. He luovat edellytyksiä leikille tarjoamalla virikkeellisen ympäristön ja tukemalla lapsia, joilla on vaikeuksia osallistua. Tutkimus osoittaa, että aikuisohjatun leikin ja lasten oman aloitteellisuuden välillä on tärkeää säilyttää tasapaino positiivisten vaikutusten maksimoimiseksi.

Johtopäätöksenä voidaan todeta, että vapaa leikki on olennainen osa lasten sosiaalista kehitystä ja sen tulisi olla etusijalla varhaiskasvatuksessa. Kasvattajien tulisi tietoisesti edistää leikkiä luomalla osallistavia ja inspiroivia leikkiympäristöjä, joissa kaikilla lapsilla on mahdollisuus osallistua ja kehittyä.

The purpose of this thesis is to examine the significance of free play for children's social development. In our study, we use a qualitative method, combining theoretical research with interviews conducted with preschool educators to gain a deeper understanding of their perspectives on the importance of play.

The results show that free play is an essential central role in children's social development. Through play, children learn to interact, communicate, and handle conflicts. The study also highlights how play strengthens children's self-esteem by allowing them to explore roles and express themselves in a safe environment. Furthermore, it emerges that friendships develop through play, where children learn to cooperate and understand social norms.

The role of educators in free play is crucial. They create conditions for play by providing a stimulating environment and supporting children who struggle to participate. The study indicates that a balance between adult-led play and children's own initiative is important to maximize the positive effects of play.

The conclusion is that free play is an essential part of children's social development and should be prioritized in early childhood education. Educators should actively promote play by creating inclusive and inspiring play environments where all children have the opportunity to participate and develop.