Kartläggning av möjligheter för förbättring av kondensvattnets returgrad

Abstract

Detta examensarbete gick ut på att kartlägga möjligheter för att förbättra returgraden av kondensvatten på en cellolusafabrik. Kondensvatten som inte återförs till systemet innebär ökad vattenförbrukning, vilket påverkar anläggningens effektivitet och hållbarhet negativt. Genom en kombination av lokal inventering och analysering av process- och instrumenteringsdiagram (PI-diagram) har potentiella förbättringsområden identifierats. Fokus har legat på att hitta avsnitt i systemet där kondensvatten samlas eller tappas bort innan det når returledningarna.

Under kartläggningen har mätningar genomförts för att uppskatta mängden och kvaliteten på kondensatet som inte återförs. Baserat på dessa mätvärden och den tekniska genomgången valdes ett specifikt område ut där förbättringspotentialen bedömdes vara som störst. Det valda området erbjuder praktiska förutsättningar för att genomföra en åtgärd som kan öka returgraden av kondensvatten och därmed bidra till minskad energiförbrukning och driftkostnad.

Resultatet av arbetet visar hur med relativt enkla medel kan identifiera förbättringsmöjligheter i befintliga system. Genom att ta vara på kondensvattnet bättre kan anläggningens resurseffektivitet förbättras, vilket är betydande både ekonomiskt och miljömässigt.

Tämä opinnäytetyö perustuu mahdollisuuksien kartoittamiseen lauhde palautusasteen parantamiseksi sellutehtaalla. Lauhde, jota ei palauteta järjestelmään, käyttö lisää vedenkulutusta, mikä vaikuttaa laitoksen tehokkuuteen ja kestävyyteen negatiivisesti. Yhdistämällä paikallinen kartoitus sekä prosessi- ja instrumentointikaavioiden (PI-kaavioiden) analysointi on tunnistettu mahdollisia parannuskohteita. Painopiste on ollut sellaisten kohtien löytämisessä, joissa lauhdevettä kertyy tai häviää ennen kuin se saavuttaa paluuputkiston.

Kartoituksen aikana on tehty mittauksia palauttamatta jäävän lauhdeveden määrän ja laadun arvioimiseksi. Näiden mittaustulosten ja teknisen tarkastelun perusteella valittiin yksi erityinen alue, jossa parannuspotentiaali arvioitiin suurimmaksi. Valittu alue tarjoaa käytännölliset edellytykset toimenpiteen toteuttamiselle, jolla voidaan lisätä lauhdeveden palautusastetta ja siten vähentää energiankulutusta ja käyttökustannuksia.

Työssä hyödynnetään suhteellisen yksinkertaisia keinoja parannusmahdollisuuksien tunnistamiseksi olemassa olevissa järjestelmissä. Lauhdeveden parempi hyödyntäminen voi parantaa laitoksen resurssitehokkuutta, mikä on merkittävää sekä taloudellisesti että ympäristön kannalta.

This thesis is based on mapping opportunities to improve the return rate of condensate at a pulp mill. Condensate that is not returned to the system leads to increased water consumption, which negatively affects the plant's efficiency and sustainability. Through a combination of local inspections and analysis of process and instrumentation diagrams (P&ID), potential areas for improvement have been identified. The focus has been on locating sections in the system where condensate accumulates and is lost before reaching the return lines

During the mapping process, measurements were carried out to estimate the quantity and quality of the condensate that is not being recovered. Based on these measurements and a technical review, a specific area was selected where the improvement potential was considered to be the greatest. This area offers practical conditions for implementing a solution that can increase the condensate return rate and thus help reduce energy consumption and operational costs.

The work uses relatively simple methods to identify improvement opportunities within existing systems. By making better use of the condensate, the plant's resource efficiency can be improved, which is significant both economically and environmentally.