Vattenkompetens för förskolebarn : en studie av interventionernas påverkan på målgruppens vattenkompetens

Abstract

Detta examensarbete är en kvalitativ aktionsforskning genomfört för Finlands simundervisnings- och livräddningsförbund (FSL). Syftet är att förbättra förskolebarns vattenkompetens genom att testa, utvärdera och utveckla metoder för simundervisning. Bakgrunden till arbetet är att drunkning är en av de vanligaste olycksfallsrelaterade dödsorsakerna bland förskolebarn i Finland, och forskning visar att vattenkompetens är avgörande för att minska dessa risker. Studien bygger på interventioner genomförda i fyra förskolor, där barnen deltog i tre bassänglektioner och två klassrumslektioner enligt FSL:s rekommendationer. Datainsamlingen skedde genom deltagande observationer och intervjuer med pedagoger. En litteraturöversikt genomfördes för att stärka innehållet och ge en bredare förståelse av ämnesområdet. Resultaten visar att interventionerna hade en positiv inverkan på barnens vattenkompetens genom att förbättra deras färdigheter, förståelse och riskmedvetenhet kring vatten. Barnen fick en mer realistisk uppfattning om sina egna förmågor och vikten av vuxennärvaro. Pedagogerna upplevde metoderna som effektiva och engagerande samt betonade vikten av individuell anpassning utifrån barnens varierande förkunskaper. Studien visar att en kombination av klassrumsbaserad och praktisk simundervisning kan stärka barns vattenkompetens och säkerhet, vilket gör det till ett värdefullt inslag i förskolans undervisning.

Tämä opinnäytetyö on laadullinen toimintatutkimus, joka on toteutettu Suomen Uimaopetus- ja Hengenpelastusliitolle (SUH). Työn tavoitteena on parantaa esiopetusikäisten lasten vesipätevyyttä testaamalla, arvioimalla ja kehittämällä uimaopetusmenetelmiä. Työn taustalla on hukkumisen yleisyys yhtenä tavallisimmista tapaturmaisista kuolinsyistä esiopetusikäisten lasten keskuudessa Suomessa, ja tutkimusten mukaan vesipätevyyden kehittäminen on keskeistä näiden riskien vähentämisessä. Tutkimus koostuu interventioista neljässä päiväkodissa, joissa lapset osallistuivat kolmeen allas- ja kahteen luokkaopetuskertaan SUH:in suositusten mukaisesti. Aineistonkeruu toteutettiin havainnoimisen ja varhaiskasvattajien haastatteluiden avulla. Työtä tukemaan laadittiin kirjallisuuskatsaus, joka tarjosi laajemman ymmärryksen aihepiiristä. Tulokset osoittivat, että interventiot vaikuttivat myönteisesti lasten vesipätevyyteen parantamalla heidän osaamistaan, ymmärrystään ja riskitietoisuuttaan vedessä. Lapset saivat realistisemman käsityksen omista taidoistaan ja aikuisen läsnäolon merkityksestä. Varhaiskasvattajat kokivat menetelmät tehokkaiksi ja innostaviksi sekä korostivat yksilöllisen mukauttamisen tärkeyttä lasten erilaisten lähtötasojen huomioimiseksi. Tutkimus osoittaa, että luokkahuoneessa tapahtuvan opetuksen ja käytännön uimaopetuksen yhdistäminen voi vahvistaa vesiturvallisuutta ja tuoda arvokkaan lisän varhaiskasvatuksen opetussisältöihin.