Uppföljning av drivningskvalitet med olika antal provytor : en jämförelse av hur antalet provytor påverkar resultatet på kvalitetskontroller i förstagallringar
Hansén, Linus (2025)
2025
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2025052114185
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2025052114185
Tiivistelmä
I detta examensarbete jämförs det hur antalet provytor påverkar resultatet på kvalitetskontroller som utförs i förstagallringar. Skogscentralen gör årligen en riksomfattande kvalitetsgranskning på ca 300 slumpmässigt utvalda objekt där gallring har utförts. Kvalitetsgranskningen görs för att följa upp hur virkesdrivningen förhåller sig till skogsvårdsrekommendationerna.
Kvalitetsgranskningen utförs ute i terrängen genom att mäta provytor på objekt där gallring har utförts. För att få ett tillförlitligt resultat som motsvarar helheten av beståndet krävs det flera provytor.
Fyra förstagallringar har slumpmässigt valts ut till undersökningen, alla objekt är gallrade 2024. På varje objekt har jag mätt 20 provytor. Vid varje provyta räknas stamantal, avgång, stamskador samt information om körspåren. Mätningarna har utförts enligt Skogscentralens direktiv.
Avgången fås genom att räkna antalet stubbar som skördaren har avverkat inom cirkelprovytan. Avgången har jämförts med HPR data från skördaren för att ta reda på noggrannheten av mätningen med cirkelprovytor. Skördaren registrerar varje stam som den upparbetar och informationen sparas i en HPR fil (HarvestedProduction). HPR data visar det exakta antalet stammar som blivit avverkade medan resultatet från cirkelprovytorna är en uppskattning av avgången.
Enligt provytorna var antalet avverkade stammar 37% lägre än vad skördarens HPR data visade. Detta beror på att hyggesrester skymde en del stubbar vid fältinventeringen, därför blev avgången lägre med cirkelprovytor.
Resultatet från mätningen med 20 provytor jämfördes med ett hypotetiskt resultat av 5 och 10 provytor, slumpmässigt utvalda från populationen, för att ta reda på antalet provytors betydelse på resultatet. Stamantalet användes för jämförelse av variationen. Oavsett antal provytor var resultatet på alla objekt enligt skogsvårdsrekommendationerna.
Kvalitetsgranskningen utförs ute i terrängen genom att mäta provytor på objekt där gallring har utförts. För att få ett tillförlitligt resultat som motsvarar helheten av beståndet krävs det flera provytor.
Fyra förstagallringar har slumpmässigt valts ut till undersökningen, alla objekt är gallrade 2024. På varje objekt har jag mätt 20 provytor. Vid varje provyta räknas stamantal, avgång, stamskador samt information om körspåren. Mätningarna har utförts enligt Skogscentralens direktiv.
Avgången fås genom att räkna antalet stubbar som skördaren har avverkat inom cirkelprovytan. Avgången har jämförts med HPR data från skördaren för att ta reda på noggrannheten av mätningen med cirkelprovytor. Skördaren registrerar varje stam som den upparbetar och informationen sparas i en HPR fil (HarvestedProduction). HPR data visar det exakta antalet stammar som blivit avverkade medan resultatet från cirkelprovytorna är en uppskattning av avgången.
Enligt provytorna var antalet avverkade stammar 37% lägre än vad skördarens HPR data visade. Detta beror på att hyggesrester skymde en del stubbar vid fältinventeringen, därför blev avgången lägre med cirkelprovytor.
Resultatet från mätningen med 20 provytor jämfördes med ett hypotetiskt resultat av 5 och 10 provytor, slumpmässigt utvalda från populationen, för att ta reda på antalet provytors betydelse på resultatet. Stamantalet användes för jämförelse av variationen. Oavsett antal provytor var resultatet på alla objekt enligt skogsvårdsrekommendationerna.