Lekmäns återupplivning, upplevelser vid hjärt - och lungräddning

Abstract

Syfte med denna studie var att utreda lekmäns upplevelser vid hjärt- och lungräddning (HLR). Arbetet har gjorts i samarbete med uppdragsgivaren samt en medicine studerande vid Helsingfors Universitet. Medicine studeranden har utfört en kvantitativ forskning an-gående lekmäns utförande av hjärt- och lungräddning. Hans forskningsresultat presente-ras inte i detta arbete. Studiens centrala frågeställningar: 1) Vilka svårigheter upplevde lekmännen vid HLR och HLR+D? 2) Upplever lekmännen att det behöver mera kunskap för att kunna agera vid en riktig återupplivning? I denna studie deltog 28 lekmän, förstaårsstuderanden inom vårdsektionen vid yrkeshög-skolan Arcada. Alla deltagarna deltog i ett prehospitalt återupplivningsscenario under hösten 2014. Simuleringen skedde parvis. Dryga hälften av informanterna fick instrukt-ioner av nödcentralen att använda en defibrillator i samband med hjärt- och lungräddning. Resten av lekmännen fick instruktioner att endast utföra hjärt- och lungräddning. Infor-manterna svarade genast efter simuleringen på en webbenkät samt deltog i en kort struk-turerad intervju. Deltagarna avgränsades på basis av att de inte hade tidigare utbildning inom vård. Lekmännen hade endast blivit lärda hjärt- och lungräddning men inte defi-brillering. Undersökningen utfördes med en kombination av kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder. Tidigare forskningar har avgränsats till lekmannaåterupplivning. Som teoretisk bakgrund till examensarbete beskrivs hjärt- och lungräddning samt hur man kan mäta återupplivningens kvalitet. Resultatet påvisar att igenkännande av en livlös människa, agerande vid hjärtstillestånd samt användningen av hjärtstartare upplevdes svårt. Majoriteten tvekar på att de klarar av en riktig återupplivning men har en positiv inställning till att öva hjärt- och lungräddning. Därmed konstateras att mera kunskap behövs samt regelbundet övande för att kunna hantera en återupplivning.