Spiritualitet, häxkraft och rädslan att förlora förståndet
Borgenfalk, Josefin (2025)
Borgenfalk, Josefin
2025
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2025052918019
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2025052918019
Tiivistelmä
Mitt arbete handlar om andlighet, häxkraft och rädslan att förlora förståndet från min barndom till idag. Jag utforskar mina egna tankar kring andlighet och diskuterar det ur ett mer allmänt filosofiskt perspektiv, med hjälp av olika referenser. Jag ville fördjupa mig i ämnet, förstå det bättre och hitta andra som tänker liknande. Det har också varit ett sätt att sätta ord på känslor och utveckla mitt sätt att tänka. Jag sökte böcker och artiklar som berör ämnet, både sådana som stödjer och ifrågasätter mina idéer och jag samlade mängder av källor för att hitta en röd tråd i mitt arbete.
Både det skriſtliga arbetet och den visuella delen har varit utmanande. I den skriſtliga delen har utmaningen varit att forma en sammanhängande och förståelig text kring ett sådant abstrakt ämne. Den visuella delen, fotoboken har vuxit fram parallellt med den teoretiska delen. En viktig del av processen har varit att tillåta mig själv att inte ha alla svar, utan i stället fokusera på utforskandet och det öppna samtalet.
Jag har inte kommit fram till en enda sanning, men arbetet har vidgat mitt perspektiv och fortsatt gett mig nya tankar. Arbetet har öppnat för en förståelse där andlighet inte behöver vara en motsats till det rationella, det fysiska eller det vardagliga – utan något som kan samexistera. I en samtid där vi oſta söker definitiva svar, kan det finnas ett värde i att istället bejaka det osäkra, det vilda och det som inte låter sig förklaras. Jag närmar mig andlighet som en inre urkraſt – kanske vilande, kanske glömd – men med potential att utmana det tillrättalagda och skapa utrymme för både det ljusa och det mörka inom oss. Det är inte en väg till sanning, men möjligtvis till förankring. My work revolves around spirituality, witchcraft, and the fear of losing one’s mind – from my childhood until today. I explore my own thoughts on spirituality and reflect on it from a broader philosophical perspective, using various references. I wanted to delve deeper into the topic, understand it better, and find others with similar ways of thinking. It has also been a way for me to put words to feelings and develop my way of thinking.
Both the written and visual parts of the project have been challenging. In the written part, the main challenge was to shape a coherent and understandable text around such an abstract subject. The visual part – a photo book – evolved alongside the theoretical section. An important part of the process has been allowing myself not to have all the answers, and instead focus on exploration and open dialogue.
I haven’t reached any absolute truths, but the project has broadened my perspective and continues to inspire new thoughts. It has opened up a way of understanding spirituality that doesn’t need to stand in opposition to the rational, the physical, or the everyday – but rather something that can coexist with them. In a time where we often seek definitive answers, there may be value in instead embracing uncertainty, wildness, and what cannot be fully explained. I approach spirituality as an inner force – perhaps dormant, perhaps forgotten – but with the potential to challenge the polished surface and make space for both light and darkness within us. It’s not a path to truth, but possibly a path to grounding.
Både det skriſtliga arbetet och den visuella delen har varit utmanande. I den skriſtliga delen har utmaningen varit att forma en sammanhängande och förståelig text kring ett sådant abstrakt ämne. Den visuella delen, fotoboken har vuxit fram parallellt med den teoretiska delen. En viktig del av processen har varit att tillåta mig själv att inte ha alla svar, utan i stället fokusera på utforskandet och det öppna samtalet.
Jag har inte kommit fram till en enda sanning, men arbetet har vidgat mitt perspektiv och fortsatt gett mig nya tankar. Arbetet har öppnat för en förståelse där andlighet inte behöver vara en motsats till det rationella, det fysiska eller det vardagliga – utan något som kan samexistera. I en samtid där vi oſta söker definitiva svar, kan det finnas ett värde i att istället bejaka det osäkra, det vilda och det som inte låter sig förklaras. Jag närmar mig andlighet som en inre urkraſt – kanske vilande, kanske glömd – men med potential att utmana det tillrättalagda och skapa utrymme för både det ljusa och det mörka inom oss. Det är inte en väg till sanning, men möjligtvis till förankring.
Both the written and visual parts of the project have been challenging. In the written part, the main challenge was to shape a coherent and understandable text around such an abstract subject. The visual part – a photo book – evolved alongside the theoretical section. An important part of the process has been allowing myself not to have all the answers, and instead focus on exploration and open dialogue.
I haven’t reached any absolute truths, but the project has broadened my perspective and continues to inspire new thoughts. It has opened up a way of understanding spirituality that doesn’t need to stand in opposition to the rational, the physical, or the everyday – but rather something that can coexist with them. In a time where we often seek definitive answers, there may be value in instead embracing uncertainty, wildness, and what cannot be fully explained. I approach spirituality as an inner force – perhaps dormant, perhaps forgotten – but with the potential to challenge the polished surface and make space for both light and darkness within us. It’s not a path to truth, but possibly a path to grounding.