Klimatpåverkan av KC-pelare i byggprojekt : en fallstudie av utsläppsberäkningar enligt kommande klimatkrav

Abstract

Detta examensarbete behandlar klimatpåverkan från markförstärkning med KC-pelare (kalkcementpelare) i ett bostadsprojekt i södra Finland. Arbetet fokuserar särskilt på utsläppen från bindemedlet Nordkalk Terra GTC, som används för stabilisering av svåra markförhållanden, särskilt leror och gyttjor. Syftet med arbetet var att analysera hur stor klimatpåverkan som genereras i grundläggningsskedet – ett skede som enligt Finlands nya bygglag (751/2023) inte mäts mot de lagstadgade gränsvärdena för koldioxidfotavtryck i klimatdeklarationen.

Examensarbetet genomfördes som en fallstudie baserad på ett verkligt radhusprojekt, där KCpelare användes för att förstärka undergrunden. Klimatpåverkan har kvantifierats med hjälp av livscykelanalys (LCA) och beräkningarna har utförts i verktyget One Click LCA. Underlaget för beräkningen består av projektspecifika ritningar, mängddata och produktspecifik information om bindemedlet från Finlands nationella utsläppsdatabas. Arbetet har avgränsats till att endast beräkna utsläppen av KC-pelarna.

Resultatet visar att klimatpåverkan från KC-pelarna uppgår till cirka 448 ton CO₂e. Den övervägande delen av utsläppen (ca 90 %) härstammar från tillverkningen av bindemedlet (modulerna A1–A3), vilket understryker bindemedlets avgörande roll för grundläggningens miljöpåverkan. Arbetet visar att även om dessa utsläpp inte omfattas av bygglagens gränsvärden, är de betydande och bör beaktas ur ett helhetsperspektiv.

Klimatdeklarationen är därmed ett viktigt steg i rätt riktning mot ett klimatneutralt Finland. Även om gränsvärdena för 2026 och 2028 inledningsvis är relativt lätta att uppnå, förväntas de skärpas i framtiden. Det gör det nödvändigt att redan nu stärka kunskapen om koldioxidsnålt byggande och synliggöra klimatpåverkan från alla delar av byggprocessen.

This thesis examines the climate impact of ground improvement using lime-cement columns in a residential project in southern Finland. The study focuses particularly on the emissions from the binder Nordkalk Terra GTC, which is used to stabilize difficult soil conditions, especially clays and muds. The purpose of the work was to analyze the extent of the climate impact generated during the foundation stage – a stage that, according to Finland’s new Building Act (751/2023), is not measured against the legally defined threshold values for carbon footprint in the climate declaration.

The thesis was carried out as a case study based on a real row house project, where lime-cement columns were used to reinforce the subsoil. The climate impact has been quantified using life cycle assessment (LCA), and the calculations were performed with the tool One Click LCA. The basis for the calculation consists of project-specific drawings, quantity data, and product-specific information on the binder from Finland’s national emissions database. The work has been limited to only calculating the emissions from the lime-cement columns.

The results show that the climate impact from the lime-cement columns amounts to approximately 448 tonnes of CO₂e. The majority of the emissions (around 90%) originate from the production of the binder (modules A1–A3), which highlights the decisive role of the binder in the environmental impact of the foundation. The work demonstrates that even though these emissions are not included within the legal threshold values of the Building Act, they are significant and should be considered from a holistic perspective.

The climate declaration is therefore an important step in the right direction toward a climateneutral Finland. Although the threshold values for 2026 and 2028 are initially relatively easy to meet, they are expected to become stricter in the future. This makes it necessary to already now strengthen knowledge of low-carbon construction and to make visible the climate impact of all parts of the construction process.