Kolsänka eller kolkälla?: analys av skogarnas kolhushållning i Finland och Sverige
Sjöberg, Emelie (2025)
Sjöberg, Emelie
2025
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2025061222591
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2025061222591
Tiivistelmä
Syftet med denna studie är att ta reda på och jämföra hur Finlands beräkningar på koldioxidutsläpp från skogar avviker från Sveriges räknesätt av koldioxid. De centrala frågeställningarna i arbetet är följande: Vilka räknemetoder används för beräkning av koldioxid? Vilken metod har man i Finland och Sverige valt att använda? Vad är resultatet för den valda metoden?
Som teoretisk referensram för arbetet har jag använt mig av Friberg Febes (2022) bok om Dags för uppsats, Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Arbetet utgörs av en kvalitativ litteraturstudie där 16 artiklar analyserades.
Resultatet visar att man i Finland använder sig av olika beräkningsmetoder för kol. Det är Yasso07 som är den officiella modellen som används för rapportering till EU och som resultatet baserar sig på. I Sverige baserar man däremot sina resultat på data insamlad av riksskogstaxeringens (RT) och markinventeringen (MI). Resultatet från studien visar att båda länderna är kolpositiva i sina utsläpp men att Finlands utsläpp är större än Sveriges. Då de olika metoderna som länderna använder jämfördes med varandra, visade resultatet att skillnaderna ändå var små.
Som teoretisk referensram för arbetet har jag använt mig av Friberg Febes (2022) bok om Dags för uppsats, Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Arbetet utgörs av en kvalitativ litteraturstudie där 16 artiklar analyserades.
Resultatet visar att man i Finland använder sig av olika beräkningsmetoder för kol. Det är Yasso07 som är den officiella modellen som används för rapportering till EU och som resultatet baserar sig på. I Sverige baserar man däremot sina resultat på data insamlad av riksskogstaxeringens (RT) och markinventeringen (MI). Resultatet från studien visar att båda länderna är kolpositiva i sina utsläpp men att Finlands utsläpp är större än Sveriges. Då de olika metoderna som länderna använder jämfördes med varandra, visade resultatet att skillnaderna ändå var små.
