Personcentrerad vård och teknologiska innovationer i framtida gruppboenden för äldre
Zevenhoven, Liza Mireille (2025)
Zevenhoven, Liza Mireille
2025
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2025061923359
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2025061923359
Tiivistelmä
Det ökande behovet av äldreomsorg är en av vår tids stora utmaningar. Människor lever längre tack vare framsteg inom medicinsk teknologi, hälsosammare livsstil och förbättrad hälso- och sjukvård, vilket har lett till en snabb tillväxt av den äldre befolkningen. Denna utveckling medför betydande utmaningar för äldreomsorgen, särskilt inom äldre gruppboenden, där kraven på resurser ökar. Detta lärdomsprov undersökte hur personcentrerad vård kan bevaras och hur teknologiska innovationer kan integreras i framtidens äldre gruppboenden, med fokus på att förbättra livskvalitet och främja självbestämmanderätt hos de boende. Personcentrerad vård utgör den teoretiska referensramen för studien. Studien analyserade personalens uppfattningar och föreställningar om framtida arbetssätt. Datainsamlingen genomfördes genom gruppintervjuer med personal på ett äldre gruppboende inom Folkhälsan Välfärd. Den valda metodologiska ansatsen var framtidsforskning, och intervjuerna inkluderade tre scenarieteman som personalen diskuterade. Gruppintervjuerna transkriberades noggrant och analyserades med hjälp av tematisk analys för att identifiera centrala mönster och nyckelteman som kunde forma framtida arbetssätt och praxis. En begränsning i studien var att datainsamlingen genomfördes vid en enskild enhet, vilket kan påverka resultatens generaliserbarhet. Resultaten visade att egenvårdarskap, livsberättelser och individuellt anpassade vårdplaner var avgörande verktyg inom personcentrerad vård. Teknologiska innovationer, såsom assistiva robotar och VR-teknologi, framstod som lovande möjligheter för att förbättra både boendes livskvalitet och personalens arbetsmiljö. Samtidigt framhävdes betydande utmaningar, inklusive brist på resurser, behovet av fler anställda och vikten av interprofessionellt samarbete för att skapa en dynamisk och inkluderande vårdmiljö. Studien understryker att teknologiska lösningar kan fungera som ett värdefullt komplement till mänsklig interaktion, som fortsatt är avgörande för att främja trygghet och empati. Framtida forskning rekommenderas för att studera de långsiktiga effekterna av dessa innovationer, utveckla strategier för att möta kulturell och språklig mångfald samt för att ta fram hållbara modeller för frivilligverksamhet inom äldreomsorgen.