Långsiktig lönsamhet i fondförvaltning : en empirisk studie av aktiv och passiv strategi

Abstract

Denna kvantitativa studie jämför långsiktiga lönsamheten av aktivt förvaltade fonder och passivt förvaltade ETF:er inom den europeiska aktiemarknaden. Studien baseras på ett urval av åtta aktiva fonder och fyra passiva ETF:er och jämför deras kumulativa och årliga avkastning (över 5, 10, 15, och 20 årsperioder), samt Sharpe- och Sortinokvoter (över 10 och 20 årsperioder), huvudbetoningen är på 20 årsperioden. Årliga avkastningsdata hämtades från Morningstar.com för alla produkter utom ETF 1, vars data hämtades från iShares officiella webbsida. Den riskfria räntan som används är en 30 års tysk statsobligation, hämtad från Bundesbank.com. Resultaten visar att de aktiva fonderna presterar bättre än de passiva ETF:erna över lag i alla mått, Sharpekvoterna i genomsnitt för aktiva och passiva gruppen var liknande, däremot visade Sortinokvoten att de aktiva fonder fonderna presterade bättre i förhållande till nedsidesrisk. Studien tar teoretiskt avstamp i etablerade begrepp som Sharpe- och Sortinokvoten samt den effektiva marknadshypotesen vars medelstarka och starka form motsägs av resultaten. Studien är begränsad av urvalets storlek och att vissa kostnader som inte återspeglas i NAV-priset som insättnings-, uttags- och interna transaktionsavgifter inte beaktas i analysen. Studien syftar till att bidra med insikter för långsiktiga privata investerare som överväger olika fondförvaltningsstrategier. Analysen genomfördes med hjälp av Excel och bygger enbart på historiska avkastningsdata, vilket gör att resultaten inte nödvändigtvis kan generaliseras till framtida marknadsutveckling.