Barn i familjer med psykisk ohälsa : En kvalitativ undersökning om hur psykisk ohälsa i familjen tar sig i uttryck inom småbarnspedagogiken

Abstract

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka hur barnet påverkas av att det finns psykisk ohälsa i familjen och hur det tar sig i uttryck inom småbarnspedagogiken. Syftet var vidare att undersöka hur personalen kan stöda barnet inom småbarnspedagogiken. De centrala frågeställningarna vi har är hur barnets utveckling påverkas av att växa upp i en familj där det finns psykisk ohälsa och hur tar det sig i uttryck inom småbarnspedagogiken. Vidare också hur personalen kan stöda barnet inom småbarnspedagogiken.

Vi har sökt information om barnets utveckling och behov redan från födseln och de första åren. Genom att veta vad det är barnet behöver förstår vi bättre varför barnet påverkas av till exempel dålig anknytning eller försummelse. På frågan hur det tar sig i uttryck inom småbarnspedagogiken och hur personalen kan stöda barnet har vi använt oss av kvalitativa intervjuer av personal inom småbarnspedagogiken. Efter att vi gått igenom intervjuerna såg vi vilka samband som finns mellan vår teoridel och svaren hos respondenterna.

Resultatet visar att småbarnspedagogiken ska vara en trygg plats för barnet där de ska få det stöd de behöver. Personalen kan ha svårt att veta om barnet har föräldrar med psykisk ohälsa hemma eftersom det inte pratas om det så öppet. På något sätt ändå så märker personalen på barnet att det är något. Barnet kan reagera på många olika sätt, allt från beteendeproblem till att vara tillbakadragen. Ett bra samarbete mellan småbarnspedagogiken och hemmet är viktigt. För att hänvisa familjen vidare behöver personalen vara uppdaterade om vem de kan hänvisa till.

The purpose of our thesis was to examine how a child is affected by having mental illness within the family, and how this is manifested in early childhood education. Furthermore, the purpose was to explore how early childhood education staff can support the child. The central research questions we had were: how is a child’s development affected by growing up in a family with mental illness, how does this manifest in early childhood education, and how can staff support the child?

We have gathered information about child development and needs from birth and through the early years. By understanding what a child needs, we can better understand why a child may be affected by, for example, poor attachment or neglect. To address how mental illness is manifested in early childhood education and how staff can support the child, we conducted qualitative interviews with professionals in early childhood education. After analysing the interviews, we found many connections between our theoretical framework and the responses from the participants.

The results show that early childhood education should be a safe place for children, where they receive the support they need. Staff may find it difficult to know whether a child has parents with mental illness, as this is not often openly discussed, but in one way or another, staff notice that something is going on with the child. Children may react in many different ways — from behavioural problems to being withdrawn — and this is something staff observe. A good collaboration between early childhood education and the home is important. To refer the family further, the staff need to be updated on who they can refer them to.