’’Att kunna gå vidare till nästa patient’’ En kvalitativ studie om vikten av debriefing hos förstavårdare efter traumatiska olyckor

Abstract

I detta examensarbete får ni ta del av debriefing hos förstavårdarna. Debriefingens olika modeller samt deras olika faser tas upp och beskrivs i arbetet. I texten redogörs också kort om defusing, samt om vad skillnaden mellan debriefing och defusing innebär. Syftet med examensarbetet var att få en bättre förståelse för förstavårdarnas upplevelser av debriefing, samt att ta reda på efter vilka uppdrag som man har mest nytta av debriefing och defusing. I arbetet tas också upp vad man själv kan göra för att orka i branschen, samt var det finns förbättringspotential.

Skribenten har valt en kvalitativ intervjumetod i denna studie för att få svar på frågeställningarna och fördjupa sig om ämnet. Två förstavårdare, samt en tidigare akutvårdare men numera brandman i åldern 39-42 år har blivit intervjuade om debriefing. Anton Antonovskys teori KASAM har valts som teoretisk utgångspunkt.

Resultat visade att förstavårdarna nog upplever att det ordnas tillräckligt med debriefing, men att det vore bra med mera kunskap och bakgrund till varför debriefingen ordnas och varför det är så viktigt. Alla som deltog var överens om vilka larm som man är i mest behov av debriefing efter, bland annat vid larm som berör barn eller trafikolyckor. Andra larm som har en stark påverkan är trafikolyckor, samt då det handlar om bekanta eller människor man har en personlig relation till.

In this thesis, you will learn about debriefing among first responders. The various models of debriefing and their different phases are discussed and described in the thesis. The text also briefly describes defusing and the difference between debriefing and defusing. The purpose of the thesis was to gain a better understanding of first responders' experiences of debriefing, as well as to find out after which assignments debriefing and defusing are most useful. The thesis also discusses what you can do yourself to cope in the industry, as well as where there is potential for improvement.

The author chose a qualitative interview method for this study in order to answer the questions and delve deeper into the subject. Two first responders and a former emergency medical technician, now a firefighter, aged 39-42, were interviewed about debriefing. Anton Antonovsky's KASAM theory was chosen as the theoretical starting point.

The results showed that first responders feel that sufficient debriefing is provided, but that it would be beneficial to have more knowledge and background information on why debriefing is provided and why it is so important. All participants agreed on the types of emergencies that most require debriefing, including those involving children or traffic accidents. Other emergencies that have a strong impact are traffic accidents and those involving acquaintances or people with whom one has a personal relationship.