Titel : Työturvallisuus tulipalovaurioiden saneerauksessa - Työnjohtajan vastuu ja keinot riskienhallinnassa
Saarinen, Jonas (2025)
2025
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2025112529585
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2025112529585
Tiivistelmä
Tämä on rakennusmestari (AMK) -tutkintoon kuuluva opinnäytetyö, joka on 10 opintopisteen laajuinen. Tässä opinnäytetyössä tarkastellaan työturvallisuutta tulipalovaurioiden saneerauksessa, keskittyen työnjohtajan vastuuseen ja käytännön keinoihin riskien hallinnassa. Työn tavoitteena oli tuottaa kattava kokonaiskuva lainsäädännön vaatimuksista, riskienhallintaprosessista sekä työnjohdon roolista tulipalovaurioiden saneerauksessa. Opinnäytetyö toimii ohjekorttina vahinkosaneerausalan työnjohtajille.
Teoreettinen pohja perustuu Suomen työturvallisuuslakiin (738/2002) sekä työterveyslaitoksen oheistukseen turvallisesta vahinkosaneerauksesta. Työssä lähestytään saneerausprojekteja työnjohtajan näkökulmasta.
Työn johtopäätöksenä on, että riskienhallinta tulipalovaurioiden saneerauksessa on jatkuva prosessi, joka edellyttää ennakoivaa vaarojen arviointia, turvallisuussuunnitelman laatimista, työntekijöiden perehdyttämistä ja tehokasta suojautumista. Työnjohtajan vastuulla on varmistaa, että työt toteutetaan turvallisesti ja lainsäädännön mukaisesti.
Tulipalovaurioiden saneeraus on vaativaa ja riskialtista työtä, mutta hyvin suunniteltu ja johdettu projekti vähentää tapaturmia ja altistumisia, parantaa työmaan laatua ja tehostaa projektin toteutusta.
Detta är ett examensarbete för byggmästare (YH) -examen. Examensarbetet är till sin omfattning 10 studiepoäng. Examensarbetet behandlar arbetssäkerhet vid sanering av brandskador med fokus på arbetsledarens ansvar och praktiska metoder för riskhantering. Syftet med arbetet var att ge en helhetsbild av lagstiftningens krav, riskhanteringsprocessen och arbetsledarens roll vid saneringsprojekt efter brand. Examensarbetet fungerar som en praktisk handledning för arbetsledare inom skade- och saneringsbranschen.
Den teoretiska grunden baseras på Finlands arbetarskyddslag (738/2002) och Arbetshälsoinstitutets anvisningar om säker skadesanering. Arbetet närmar sig ämnet ur arbetsledarens synvinkel.
Resultaten visar att riskhantering vid sanering av brandskador är en kontinuerlig process som kräver förutseende riskbedömning, en noggrant utarbetad säkerhetsplan, introduktion av arbetstagare och effektiva skyddsåtgärder. Arbetsledaren ansvarar för att arbetet utförs säkert och enligt gällande lagstiftning.
Sanering efter brand är krävande och riskfyllt arbete, men ett välplanerat projekt minskar risken för olyckor och exponering, förbättrar arbetsplatsens kvalitet och effektiviserar genomförandet av projektet.
Teoreettinen pohja perustuu Suomen työturvallisuuslakiin (738/2002) sekä työterveyslaitoksen oheistukseen turvallisesta vahinkosaneerauksesta. Työssä lähestytään saneerausprojekteja työnjohtajan näkökulmasta.
Työn johtopäätöksenä on, että riskienhallinta tulipalovaurioiden saneerauksessa on jatkuva prosessi, joka edellyttää ennakoivaa vaarojen arviointia, turvallisuussuunnitelman laatimista, työntekijöiden perehdyttämistä ja tehokasta suojautumista. Työnjohtajan vastuulla on varmistaa, että työt toteutetaan turvallisesti ja lainsäädännön mukaisesti.
Tulipalovaurioiden saneeraus on vaativaa ja riskialtista työtä, mutta hyvin suunniteltu ja johdettu projekti vähentää tapaturmia ja altistumisia, parantaa työmaan laatua ja tehostaa projektin toteutusta.
Detta är ett examensarbete för byggmästare (YH) -examen. Examensarbetet är till sin omfattning 10 studiepoäng. Examensarbetet behandlar arbetssäkerhet vid sanering av brandskador med fokus på arbetsledarens ansvar och praktiska metoder för riskhantering. Syftet med arbetet var att ge en helhetsbild av lagstiftningens krav, riskhanteringsprocessen och arbetsledarens roll vid saneringsprojekt efter brand. Examensarbetet fungerar som en praktisk handledning för arbetsledare inom skade- och saneringsbranschen.
Den teoretiska grunden baseras på Finlands arbetarskyddslag (738/2002) och Arbetshälsoinstitutets anvisningar om säker skadesanering. Arbetet närmar sig ämnet ur arbetsledarens synvinkel.
Resultaten visar att riskhantering vid sanering av brandskador är en kontinuerlig process som kräver förutseende riskbedömning, en noggrant utarbetad säkerhetsplan, introduktion av arbetstagare och effektiva skyddsåtgärder. Arbetsledaren ansvarar för att arbetet utförs säkert och enligt gällande lagstiftning.
Sanering efter brand är krävande och riskfyllt arbete, men ett välplanerat projekt minskar risken för olyckor och exponering, förbättrar arbetsplatsens kvalitet och effektiviserar genomförandet av projektet.