Värmebehandling under kirurgi : En scoping review om värmebehandlingsmetoder och deras effekt på operationspatienter

Abstract

En vanlig komplikation vid kirurgiska ingrepp är perioperativ hypotermi som kan leda till förlängd återhämtning och minskad patientkomfort. På grund av detta finns behov för en helhetsbild av evidensbaserade värmemetoder och deras roll i patientvården. Detta examensarbete syftar till att kartlägga vetenskaplig litteratur och forskning kring metoder för värmebehandling som tillämpas i perioperativ vård, med fokus på deras effekt på kroppstemperatur, postoperativ återhämtning och patientkomfort. Frågeställningarna som besvaras är: Hur påverkar olika värmebehandlingsmetoder patienters kroppstemperatur vid kirurgiska ingrepp? Hur bidrar värmebehandling till att förbättra postoperativ återhämtning och patientkomfort?

Genom att använda scoping review som metod genomfördes en analys av åtta vetenskapliga artiklar och resultaten presenteras kategoriserat efter uppvärmningsmetod: forcerad luftuppvärmning, förvärmning med varmluftstäcke och konduktiv värme. Virginia Hendersons omvårdnadsperspektiv användes som teoretisk utgångspunkt för arbetet.

Resultaten framhäver att aktiv värmebehandling, särskilt forcerad luftuppvärmning, effektivt förebygger hypotermi och bidrar till stabilare kärntemperatur. Värmebehandling minskar även risken för komplikationer, förbättrar patientkomfort och påskyndar återhämtningstid. Resultaten betonar vikten av en individanpassad vårdstrategi samt regelbunden övervakning av temperaturen för att optimera patientens upplevelse.

Slutsatsen är värmebehandling är en central del inom perioperativ omvårdnad och att det finns ett behov av ytterligare forskning, särskilt kring långsiktiga effekter.

A common complication in surgical procedures is perioperative hypothermia, which can lead to prolonged recovery and reduced patient comfort. This creates a need for a comprehensive overview of evidence-based warming methods and their role in patient care. This thesis aims to map scientific literature and research on warming methods applied in perioperative care, focusing on their effects on body temperature, postoperative recovery, and patient comfort. The research questions are: How do different warming methods affect patients’ body temperature during surgical procedures? How does warming contribute to improved postoperative recovery and patient comfort?

A scoping review was conducted, analyzing eight scientific articles. Results were categorized by warming method: forced air warming, pre-warming with warm air blankets, and conductive warming. Virginia Henderson’s nursing perspective served as the theoretical framework.

Active warming, particularly forced air warming, effectively prevents hypothermia and maintains stable core temperature. Warming reduces complication risks, improves patient comfort, and shortens recovery time. The importance of individualized care strategies and continuous temperature monitoring to optimize patient experience is emphasized.

Warming is a central component of perioperative nursing care. The findings highlight the need for further research, particularly on long-term effects.