Blivande mödrars kunskap om förlossningsställningar - En kvalitativ intervjustudie

Abstract

Synnytyksen eri vaiheissa voidaan käyttää sekä kivunlievityksenä että synnytyksen edistämisenä erilaisia synnytysasentoja. Synnytysasentoja voi vaihdella omien tuntemuksien sekä kätilön ohjeiden mukaan, ja niissä voidaan käyttää apuna tukihenkilöä tai erilaisia apuvälineitä. Haluamiaan synnytysasentoja voi kirjata synnytyssuunnitelmaan tai ottaa puheeksi kätilön kanssa jo varhain synnytyksen aikana. Synnytysasentoihin tutustutaan hieman synnytysvalmennuksessa ennen synnytystä, mutta moni odottava äiti saa tietoa myös muualta.

Opinnäytetyön tarkoituksena oli kuvailla ensiodottajien tietämystä erilaisista synnytysasennoista ennen synnytystä. Tavoitteena oli saada tietoa ja lisätä ymmärrystä ensiodottajien tietämyksestä. Tutkimus on toteutettu kvalitatiivisena eli laadullisena tutkimuksena. Tutkimuksen kohderyhmänä oli ensiodottajat raskauden viimeisellä kolmanneksella, joilla ei ollut kokemusta synnytyksestä. Aineisto kerättiin yksilöhaastatteluilla, jotka toteutettiin sekä kasvotusten että etäyhteydellä videopuhelujen avulla. Neljä tulevaa äitiä osallistui haastatteluihin. Haastateltavat haettiin sosiaalisen median kautta, muun muassa Facebook odotus- ja äitiryhmistä. Aineiston analyysissa käytin apuna induktiivista sisällönanalyysia.

Tutkimuksessa selvisi, että ensiodottajat eivät tiedä synnytysasennoista kovinkaan paljoa. He olivat etsineet tietoa itsenäisesti erilaisista lähteistä, joita he itse pitivät sekä luotettavina että hieman epäluotettavimpina. Osallistujien mukaan he saivat liian vähän tietoa synnytyksestä sekä synnytysasennoista neuvolasta ja synnytysvalmennuksesta. He pitivät synnytysvalmennusta melko lyhyenä ja keskittyen muuhun kuin synnytysasentoihin. Osallistujat eivät kokeneet kuitenkaan ahdistusta tai pelkoa synnytystä kohtaan, mutta haluaisivat tietää enemmän kokeakseen olevan tilanteessa hallinnassa.

Opinnäytetyön tulosten perusteella voidaan kehittää neuvolasta ja synnytysvalmennuksesta saatavaa tietoa vastaamaan ensiodottajien tarpeita ja toiveita tietää tarkemmin synnytysasennoista sekä niiden fysiologiasta. Jatkotutkimuksena voisi toteuttaa eroja ensiodottajien ja monisynnyttäjien tietämyksen välillä sekä miten tieto vaikuttaa turvalliseen synnytykseen.

Olika förlossningsställningar kan användas både som smärtlindring och för att underlätta förlossningen under dess olika stadier. Den födande kvinnan kan variera ställningarna utifrån egna erfarenheter och barnmorskans instruktioner, och man kan även använda en stödperson eller olika hjälpmedel. Den födande kan anteckna sina önskade förlossningsställningar i förlossningsplanen eller diskutera dem med barnmorskan tidigt under förlossningen. Vissa blivande mödrar lär sig om förlossningsställningar i förlossningsförberedelsekursen, men många får också information från andra källor.

Syftet med examensarbete är att beskriva vad mödrar som väntar sitt första barn vet om förlossningsställningar under graviditeten. Målet var att få en bättre förståelse för förstföderskors kunskaper. Studien genomfördes som en kvalitativ undersökning. Målgruppen var förstföderskor i graviditetens sista trimester som saknade tidigare erfarenhet av förlossning. Materialet samlades in genom individuella intervjuer, både ansikte mot ansikte och via videosamtal. Fyra blivande mödrar deltog i intervjuerna. Deltagarna rekryterades genom sociala medier, till exempel mammagrupper på Facebook. Vid analysen av materialet användes induktiv innehållsanalys.

Resultatet visade att förstföderskor generellt inte har så mycket kunskap om förlossningsställningar. De hade sökt information på egen hand från olika källor, vilka de själva uppfattade som både tillförlitliga och mindre tillförlitliga. Enligt deltagarna fick de för lite information om förlossning och förlossningsställningar från mödravården och förlossningsförberedelsekursen. De ansåg att förberedelsen var relativt kort och mer inriktad på andra områden än just förlossningsställningar. Samtidigt upplevde deltagarna ingen oro eller rädsla inför förlossningen, men de uttryckte en vilja att veta mer för att känna större kontroll över situationen.

Baserat på resultaten kan informationen från mödravården och förlossningsförberedelsekursen utvecklas för att bättre möta förstföderskors behov och önskemål om kunskap kring förlossningsställningar och deras fysiologiska effekter. Som en möjlig uppföljningsstudie skulle man kunna undersöka skillnader i kunskap mellan förstföderskor och omföderskor, samt hur denna kunskap påverkar upplevelsen av förlossningen.

Different birthing positions can be used both as pain relief and to facilitate childbirth during its different stages. The woman giving birth can vary the positions based on her own experiences and the midwife's instructions, and you can also use a support person or various aids. The woman giving birth can record their desired birth positions in the birth plan or discuss them with the midwife early in the birth. Some mothersto-be learn about birth positions in the Birth Preparation Course, but many also receive information from other sources.

The purpose of this thesis is to describe what mothers who are expecting their first child know about birthing positions during pregnancy. The goal was to gain a better understanding of first-time mothers' knowledge. The study was conducted as a qualitative study. The target group was first-time mothers in the last trimester of pregnancy who lacked previous experience of childbirth. The material was collected through individual interviews, both face-to-face and via video calls. Four expectant mothers participated in the interviews. The participants were recruited through social media, such as mothers' groups on Facebook. Inductive content analysis was used in the analysis of the material.

The results showed that first-time mothers generally do not have much knowledge about birthing positions. They had sought information on their own from various sources, which they themselves perceived as both reliable and less reliable. According to the participants, they received too little information about childbirth and birthing positions from the maternity care and the birth preparation course. They felt that the preparation was relatively short and more focused on areas other than just birthing positions. At the same time, the participants did not experience any anxiety or fear before giving birth, but they did express a desire to know more in order to feel greater control over the situation.

Based on the results, the information from maternity care and the birth preparation course can be developed to better meet first-time mothers' needs and wishes for knowledge about birth positions and their physiological effects. As a possible follow-up study, it could be investigated differences in knowledge between first-time mothers and multiparous mothers, and how this knowledge affects the experience of childbirth.