Intervallvård : En enkätstudie om vårdpersonalens upplevelser och erfarenheter för att beskriva dagens intervallvård och identifiera eventuella utvecklingsmöjligheter
Wik, Malin (2025)
2025
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2025121235440
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2025121235440
Tiivistelmä
Syftet med examensarbetet var att beskriva intervallvården för äldre utifrån vårdpersonalens perspektiv, för att identifiera eventuella utvecklingsmöjligheter baserade på vårdpersonalens upplevelser och erfarenheter. Frågeställningarna var följande: Hur ser dagens intervallvård för äldre ut? Vad behöver dagens äldre som använder intervallvård? Hur kan intervallvården utvecklas?
I bakgrunden lyfts aktuella lagar och rekommendationer samt tidigare forskning som gjorts om intervallvård. Intervallvård för äldre ses som en viktig del för att den äldre ska kunna bo hemma längre. Intervallvården kan vara ett stöd både för den äldre och eventuell närståendevårdare eller anhörig.
Datainsamling gjordes med hjälp av en semi-strukturerad enkät som elektroniskt besvarades av vårdpersonal som arbetade med intervallvård i en organisation i västra Finland våren 2019. Enkäten analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Totalt 18 personer besvarade enkäten.
Resultatet visar fem aktuella teman: nuläge, anhöriga, hemmaboende, vårdpersonal och demens. Intervallvård ser olika ut mellan enheter och personal upplever ofta platsbrist och hög arbetsbelastning. Anhörigas kännedom om den äldre är värdefull och intervallvård ger anhöriga avlastning. Den äldre får hjälp att må bättre och klara sig hemma längre, men man kan se att äldre med en demensdiagnos har stora behov och vårdmiljön är inte alltid anpassad. Vårdpersonalens engagemang, kunskap och flexibilitet är viktigt samt att samarbetet mellan olika instanser betonas. I resultatet lyfts citat från enkätunderlagen.
Relaterat till de teoretiska referensramarna Orems egenvårdsteori och KASAM, kan ses att vårdpersonalens roll är betydande för den kvalitet av intervallvård som den äldre får. För vårdpersonalens del är det viktigt med en känsla av sammanhang, KASAM, för att kunna utveckla intervallvården. Det kan konstateras att intervallvården har utvecklingspotential genom organisatoriska, miljömässiga och kompetensrelaterade förbättringar. Resultatet bekräftar betydelsen av ett helhetsperspektiv där vårdtagare, anhöriga och vårdpersonal samverkar i en gemensam vårdprocess. The aim of this thesis was to describe respite care from the perspective of healthcare staff, in order to identify potential areas for development. The research questions focused on the current state of respite care for elderly, the needs of those using the service, and how respite care can be improved.
The background section presents relevant laws, recommendations and previous research, showing that respite care is an important support for elderly wishing to remain at home, as well as for their informal caregivers. Data were collected through a semi-structured electronic questionnaire answered by staff working in respite care within an organisation in Western Finland in spring 2019. The material was analysed using qualitative content analysis. In total, 18 respondents participated.
The results reveal five key themes: current situation, relatives, living at home, staff, and dementia. Respite care varies between units, and staff often experience shortages of places and high workload. The knowledge and involvement of relatives are valuable, and respite care offers them necessary relief. Elderly often improve and manage living at home for longer, while those with dementia have greater needs and the care environment is not always suitable. Staff engagement, competence and inter-organisational collaboration are highlighted as essential. Quotes from the questionnaire are included in the results.
Related to Orem’s self-care theory and the concept of sense of coherence (SOC), the findings show that the role and well-being of staff are crucial for the quality of respite care provided. The study concludes that respite care has significant potential for development through organisational, environmental and competence-related improvements. The results confirm the importance of a holistic perspective where elderly, relatives and staff work together within a shared care process.
I bakgrunden lyfts aktuella lagar och rekommendationer samt tidigare forskning som gjorts om intervallvård. Intervallvård för äldre ses som en viktig del för att den äldre ska kunna bo hemma längre. Intervallvården kan vara ett stöd både för den äldre och eventuell närståendevårdare eller anhörig.
Datainsamling gjordes med hjälp av en semi-strukturerad enkät som elektroniskt besvarades av vårdpersonal som arbetade med intervallvård i en organisation i västra Finland våren 2019. Enkäten analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Totalt 18 personer besvarade enkäten.
Resultatet visar fem aktuella teman: nuläge, anhöriga, hemmaboende, vårdpersonal och demens. Intervallvård ser olika ut mellan enheter och personal upplever ofta platsbrist och hög arbetsbelastning. Anhörigas kännedom om den äldre är värdefull och intervallvård ger anhöriga avlastning. Den äldre får hjälp att må bättre och klara sig hemma längre, men man kan se att äldre med en demensdiagnos har stora behov och vårdmiljön är inte alltid anpassad. Vårdpersonalens engagemang, kunskap och flexibilitet är viktigt samt att samarbetet mellan olika instanser betonas. I resultatet lyfts citat från enkätunderlagen.
Relaterat till de teoretiska referensramarna Orems egenvårdsteori och KASAM, kan ses att vårdpersonalens roll är betydande för den kvalitet av intervallvård som den äldre får. För vårdpersonalens del är det viktigt med en känsla av sammanhang, KASAM, för att kunna utveckla intervallvården. Det kan konstateras att intervallvården har utvecklingspotential genom organisatoriska, miljömässiga och kompetensrelaterade förbättringar. Resultatet bekräftar betydelsen av ett helhetsperspektiv där vårdtagare, anhöriga och vårdpersonal samverkar i en gemensam vårdprocess.
The background section presents relevant laws, recommendations and previous research, showing that respite care is an important support for elderly wishing to remain at home, as well as for their informal caregivers. Data were collected through a semi-structured electronic questionnaire answered by staff working in respite care within an organisation in Western Finland in spring 2019. The material was analysed using qualitative content analysis. In total, 18 respondents participated.
The results reveal five key themes: current situation, relatives, living at home, staff, and dementia. Respite care varies between units, and staff often experience shortages of places and high workload. The knowledge and involvement of relatives are valuable, and respite care offers them necessary relief. Elderly often improve and manage living at home for longer, while those with dementia have greater needs and the care environment is not always suitable. Staff engagement, competence and inter-organisational collaboration are highlighted as essential. Quotes from the questionnaire are included in the results.
Related to Orem’s self-care theory and the concept of sense of coherence (SOC), the findings show that the role and well-being of staff are crucial for the quality of respite care provided. The study concludes that respite care has significant potential for development through organisational, environmental and competence-related improvements. The results confirm the importance of a holistic perspective where elderly, relatives and staff work together within a shared care process.