Trygg att utveckla språk : en kvalitativ studie om hur personal inom småbarnspedagogiken beskriver sambandet mellan trygghet, trygga relationer och andraspråksinlärning hos barn med migrationsbakgrund
Stenroos, Belinda (2025)
Stenroos, Belinda
2025
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2025121335833
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2025121335833
Tiivistelmä
Examensarbetet handlar om hur trygghetskänslan och de trygga relationerna till personalen inom småbarnspedagogiken främjar andraspråksinlärningen hos barn, med särskilt fokus på barn med migrationsbakgrund. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur personal inom småbarnspedagogiken beskriver sambandet mellan trygghetskänslan och de trygga relationerna och andraspråksinlärning samt vilka arbetssätt som används för att skapa en miljö där barn vågar kommunicera och utveckla det språk som används i verksamheten.
Studien genomfördes som en kvalitativ undersökning baserades på semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades genom en tematisk analys. Fyra personer som arbetar som lärare och socionom inom småbarnspedagogiken vid ett daghem i Österbotten deltog i studien. Den teoretiska referensramen bygger på andraspråksinlärning, anknytningsteori, sociokulturell teori, interkulturellt perspektiv och relationell pedagogik.
Resultatet visar att trygghet framträder som en grundläggande faktor för barnets möjlighet att utvecklas språkligt. Respondenterna betonar betydelsen av lyhördhet, uppmuntran och tålamod i mötet med barn med migrationsbakgrund. När barnets verbala språk ännu är begränsat och det inte finns ett gemensamt språk mellan barnet och personalen, blir kroppsspråk och en varm och tillitsfull relation särskilt betydelsefulla.
Slutsatsen är att barnets trygghetskänsla och de trygga relationerna utgör en central del av arbetet med att stödja barns andraspråksinlärning. Genom att skapa trygghet, närvaro och tillitsfulla relationer kan personalen inom småbarnspedagogiken främja både barnets välbefinnande och motivation till att utveckla ett nytt språk i den pedagogiska miljön. The thesis investigates how a sense of security and trusting relationships with professionals in early childhood education promote second language acquisition among children during their early years in day care, with particular emphasis on children with a migration background. The purpose of the thesis is to explore how professionals describe the relationship between security and second language learning, as well as the pedagogical approaches used to create an environment in which children feel confident to communicate and develop the language used in the setting.
The study adopts a quantitative design based on semi-structured interviews. The material was analyzed using thematic analysis. Four participants, working as early childhood educators and social pedagogues at a daycare centre in Ostrobothnia, took part in the study. The theoretical framework draws on second language acquisition, attachment theory, sociocultural theory, intercultural perspective and relational pedagogy.
The findings show that a sense of security emerges as a fundamental factor for children’s opportunities to develop linguistically. The professionals in early childhood education emphasise the importance of responsiveness, encouragement and patience when supporting children with a migration background. When the child’s verbal language is still limited and there is no shared language between the child and the professional, body language as well as warm and trusting relationships become particularly significant.
The conclusion is that children’s sense of security and their trusting relationships with professionals in early childhood education are a key component in supporting second language acquisition. By creating a secure, present and trust-based pedagogical environment, professionals can promote both the child’s well-being and their motivation to develop a new language.
Studien genomfördes som en kvalitativ undersökning baserades på semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades genom en tematisk analys. Fyra personer som arbetar som lärare och socionom inom småbarnspedagogiken vid ett daghem i Österbotten deltog i studien. Den teoretiska referensramen bygger på andraspråksinlärning, anknytningsteori, sociokulturell teori, interkulturellt perspektiv och relationell pedagogik.
Resultatet visar att trygghet framträder som en grundläggande faktor för barnets möjlighet att utvecklas språkligt. Respondenterna betonar betydelsen av lyhördhet, uppmuntran och tålamod i mötet med barn med migrationsbakgrund. När barnets verbala språk ännu är begränsat och det inte finns ett gemensamt språk mellan barnet och personalen, blir kroppsspråk och en varm och tillitsfull relation särskilt betydelsefulla.
Slutsatsen är att barnets trygghetskänsla och de trygga relationerna utgör en central del av arbetet med att stödja barns andraspråksinlärning. Genom att skapa trygghet, närvaro och tillitsfulla relationer kan personalen inom småbarnspedagogiken främja både barnets välbefinnande och motivation till att utveckla ett nytt språk i den pedagogiska miljön.
The study adopts a quantitative design based on semi-structured interviews. The material was analyzed using thematic analysis. Four participants, working as early childhood educators and social pedagogues at a daycare centre in Ostrobothnia, took part in the study. The theoretical framework draws on second language acquisition, attachment theory, sociocultural theory, intercultural perspective and relational pedagogy.
The findings show that a sense of security emerges as a fundamental factor for children’s opportunities to develop linguistically. The professionals in early childhood education emphasise the importance of responsiveness, encouragement and patience when supporting children with a migration background. When the child’s verbal language is still limited and there is no shared language between the child and the professional, body language as well as warm and trusting relationships become particularly significant.
The conclusion is that children’s sense of security and their trusting relationships with professionals in early childhood education are a key component in supporting second language acquisition. By creating a secure, present and trust-based pedagogical environment, professionals can promote both the child’s well-being and their motivation to develop a new language.
