Titel : problemkonstruktioner inom 1970-tals hus
Appelgren, Oscar (2025)
Appelgren, Oscar
2025
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2025121536253
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2025121536253
Tiivistelmä
Detta examensarbete behandlar problemkonstruktioner i egnahemshus byggda under 1970-talet, en period då snabbt bostadsbyggande och nya materialval fick stort genomslag. I dag kännetecknas många av dessa byggnader av återkommande fuktproblem, bristande ventilation och tekniska lösningar som inte längre uppfyller moderna krav. Arbetet beskriver de viktigaste riskområdena inom byggkonstruktioner från 1970-talet: platta tak med åldrade tätskikt, tegelfasader utan fungerande luftspalt, marknära grundkonstruktioner såsom blindsockel, uppreglade golv på betongplatta samt dräneringslösningar som antingen saknas eller har uppnått sin tekniska livslängd.
Syftet i det här examensarbetet är att undersöka varför dessa konstruktioner utvecklades till långsiktiga problem och hur de påverkar byggnadernas funktion, hållbarhet och inomhusmiljö. Undersökningen har genomförts som en litteraturstudie där inspektionsmaterial, tekniska riktlinjer och tidigare examensarbeten analyseras. Metoden möjliggör en systematisk jämförelse av återkommande skador och kopplingen mellan konstruktion, fuktbelastning och ventilation. Resultatet visar att många hus från 1970-talet är uppbyggda med lösningar som är direkt känsliga för fukt och markpåverkan. Brister i luftspalter, otäta genomföringar, felaktiga marklutningar och uttjänta dräneringssystem bidrar till mikrobiella skador och försämrad inomhusluft. Arbetet framhåller betydelsen av helhetsbedömning vid renovering och behovet av större byggfysisk förståelse för att undvika att liknande problem upprepas i framtida byggkonstruktioner.
Syftet i det här examensarbetet är att undersöka varför dessa konstruktioner utvecklades till långsiktiga problem och hur de påverkar byggnadernas funktion, hållbarhet och inomhusmiljö. Undersökningen har genomförts som en litteraturstudie där inspektionsmaterial, tekniska riktlinjer och tidigare examensarbeten analyseras. Metoden möjliggör en systematisk jämförelse av återkommande skador och kopplingen mellan konstruktion, fuktbelastning och ventilation. Resultatet visar att många hus från 1970-talet är uppbyggda med lösningar som är direkt känsliga för fukt och markpåverkan. Brister i luftspalter, otäta genomföringar, felaktiga marklutningar och uttjänta dräneringssystem bidrar till mikrobiella skador och försämrad inomhusluft. Arbetet framhåller betydelsen av helhetsbedömning vid renovering och behovet av större byggfysisk förståelse för att undvika att liknande problem upprepas i framtida byggkonstruktioner.
