Hur kan hälso- och sjukvårdspersonal bemöta hälsoångest? : en allmän litteraturstudie

Abstract

Media rapporterar om ökad hälsorelaterad oro och att detta syns i hälso- och sjukvården. Eftersom hälsoångest påverkar upplevelsen av hälsan och kroppen, leder det till att fler kontaktar hälso- och sjukvården. Studien ämnar redogöra för erfarenheter av hälsoångest och reda ut hur personal inom hälso- och sjukvård kan bemöta patienter drabbade av hälsoångest. Detta görs genom en allmän litteraturstudie, vars analysmetod är induktiv innehållsanalys. Studien besvarar frågeställningarna ”Hurudana erfarenheter av hälsoångest har de drabbade?” och ”Hur kan vårdpersonal på ett adekvat sätt bemöta patienter drabbade av hälsoångest?”, som ligger till grund för studien. Detta görs genom sammanställning av resultat från 8 vetenskapliga artiklar vilket skapade två huvudkategorier – Patienters erfarenheter av hälsoångest och Hälso och sjukvårdspersonalens bemötande av hälsoångest. För att återspegla resultaten i vårdvetenskapen användes Katie Erikssons (1994) teori om lidande som referensram. Studiens resultat visar att hälsoångest medför kroppsligt, emotionellt och existentiellt lidande. Lidandet visar sig som återkommande oro, påträngande tankar och föreställningar om allvarlig sjukdom, strävan efter kontroll, upplevelser av förlorad kontroll och intensiva kroppsliga reaktioner. Studien visar att ett empatiskt, tydligt, strukturerat och lyhört bemötande av hälsoångest är gynnsamt för patienterna. Dessutom visar resultatet att relationen mellan vårdare och patient inte skadas då personal inom hälso- och sjukvård tar psykisk hälsa till tal.