Tidiga brottsförebyggande metoder och insatser för barn och unga i Finland och i Sverige : en allmän litteraturstudie
Liesaho, Kristina; Riikonen-Juopperi, Nadja (2025)
Liesaho, Kristina
Riikonen-Juopperi, Nadja
2025
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2025121737777
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2025121737777
Tiivistelmä
Detta lärdomsprov är en allmän litteraturöversikt genomförd som en scoping review. Syftet med detta arbete är att kartlägga socialhandledningsmodeller i brottsförebyggande syfte för barn och unga under 18 år, i Sverige och Finland. Genom att sammanställa forskning, myndighetsrapporter samt facklitteratur analyseras hur länderna organiserar tidiga och brottsförebyggande samordnade insatser och hur interprofessionellt arbete förverkligas för att motarbeta ungas etablering inom brottslig verksamhet. I den teoretiska referensramen behandlas bland annat Bronfenbrenners ekologiska systemteori, resiliens, och copingstrategier samt det salutogena perspektivet, vilka belyser samspel mellan individ, omgivning och strukturella faktorer. Resultatet visar att Finland har en nationellt etablerad samverkansmodell genom ankarverksamheten där polis, social- och hälsovård samt ungdomsarbete samordnar insatser riktade mot unga som misstänkts eller har begått brott. Denna modell visar på goda effekter genom att minska återfall när stöd ges i tidigt skede. Även projekt som ROKKI (Rikoksilla Oireilevien nuorten Kuntoutuksen Kehittämiseen Investointi. i Åbo) och RI-0 (En verksamhetsmodell inom barnskyddet och vuxen socialt arbete för unga som reagerar med att begå brott i Vanda och Kervo.) understryker betydelsen av strukturerar och familjeinriktat arbete. I Sverige sker motsvarande arbete främst genom olika lokala samarbetsforum som SSPF, SIG och BOB, men även genom satsning på snabbare lagföring för unga lagöverträdare. Den nya lagstiftningen över kommunernas ansvar för brottsförebyggande arbete stärker även kravet på kunskapsbaserad samverkan. Det framgår att det saknas systematiska utvärderingar i Sverige för att mäta effekten av metoderna som används. Sammanfattningsvis framgår det att tidiga, relationellt förankrade och interprofessionellt samordnade insatser är centrala för ett effektivt förebyggande arbete.
