Utveckling inom användning av sjögräs
Savén, Casper (2026)
Savén, Casper
2026
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-202602112574
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-202602112574
Tiivistelmä
Detta arbete behandlar sjögräs, algen Ulva och dess potential som resurs i en hållbar biobaserad ekonomi. Syftet var att undersöka de olika möjligheterna och begränsningarna som finns för att använda Ulva i olika industriella tillämpningar, samt att analysera hur en cirkulär bioraffinaderimodell kan bidra till ett mer resurseffektivt användande av biomassa.
Arbetet stödjer sig på en litteraturstudie där vetenskapliga artiklar, rapporter och andra studier har analyserats. Arbetet inkluderar bland annat forskning om näringsinnehåll, processmetoder, odlingsförhållanden och värdekedjor för sjögräsbaserade system.
Resultaten visar att Ulva har flera lovande användningsområden, såsom bioplaster, foder, bioenergi och jordförbättring, tack vare höga innehåll av kolhydrater, mineraler och bioaktiva ämnen. Det kommer även fram viktiga begränsningar, bland annat betydande variationer i biomassans sammansättning, hög vattenhalt som försvårar transport och torkning, samt tekniska och ekonomiska hinder kopplade till extraktion och fraktionering. Dessutom kommer det fram behovet av standardiserade odlingsmetoder för att möjliggöra en stabil råvaruförsörjning.
Allt i allt visar studien att Ulva har stor potential i framtida hållbara värdekedjor men att realisering av storskaliga system kräver fortsatt forskning, utveckling av tekniken och det ekonomiska.
Arbetet stödjer sig på en litteraturstudie där vetenskapliga artiklar, rapporter och andra studier har analyserats. Arbetet inkluderar bland annat forskning om näringsinnehåll, processmetoder, odlingsförhållanden och värdekedjor för sjögräsbaserade system.
Resultaten visar att Ulva har flera lovande användningsområden, såsom bioplaster, foder, bioenergi och jordförbättring, tack vare höga innehåll av kolhydrater, mineraler och bioaktiva ämnen. Det kommer även fram viktiga begränsningar, bland annat betydande variationer i biomassans sammansättning, hög vattenhalt som försvårar transport och torkning, samt tekniska och ekonomiska hinder kopplade till extraktion och fraktionering. Dessutom kommer det fram behovet av standardiserade odlingsmetoder för att möjliggöra en stabil råvaruförsörjning.
Allt i allt visar studien att Ulva har stor potential i framtida hållbara värdekedjor men att realisering av storskaliga system kräver fortsatt forskning, utveckling av tekniken och det ekonomiska.
