Aktivitetsbalans och dess betydelse för högskolelärarens välbefinnande i arbete : en allmän litteraturöversikt

Abstract

Högskolelärarens arbetsmiljö präglas av kontinuerlig förändring, där ökade krav på undervisningens innehåll, digitalisering, internationalisering, samt pedagogiskt och juridiskt ansvar ständigt omformar yrkesrollen. Denna komplexitet väcker viktiga frågor om aktivitetsbalans och arbetsvälbefinnande, och inte bara för lärarna utan också för utbildningskvaliteten för studerande, som bygger upp det framtida samhället. Syftet med detta lärdomsprov är att fördjupa förståelsen för vilka faktorer som stärker eller försvårar högskolelärares möjligheter att upprätthålla en hållbar arbetsvardag. Den teoretiska referensramen är aktivitetsbalans. Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt där 17 vetenskapliga artiklar inkluderades efter inklusionskriterier och kvalitetsbedömning enligt en modifierad JBI checklista. De inkluderade artiklarna analyserades utgående från innehållsanalys med induktiv ansats och resulterade fyra teman: stödjande aspekter för högskolelärarens aktivitetsbalans, hindrande aspekter för högskolelärarens aktivitetsbalans, stödjande aspekter för högskolelärarens välbefinnande i arbete, och hindrande aspekter för högskolelärarens välbefinnande i arbete. Resultatet visar att återhämtning, gränssättning, flexibilitet och hållbara levnadsvanor skapar förutsättningar för att läraren ska kunna fördela energi och tid på ett sätt som stödjer både professionella krav och personliga behov, medan hög arbetsbörda, oklara roller och bristande återhämtningsmöjligheter utgör centrala hinder och kan leda till stress och utmattning. Arbetsvälbefinnandet påverkas av det professionella sammanhanget och av i vilken grad läraren upplever stöd, autonomi och möjlighet till delaktighet i beslut. Ett tydligt och närvarande ledarskap ger struktur som underlättar prioriteringar och arbetsplanering. Bristande kommunikation, isolering, digitala krav och förväntningar på ständig tillgänglighet bidrar däremot till splittrad arbetsfokus och otydliga gränser. Sammanfattningsvis kan konstateras att högskolelärares aktivitetsbalans och arbetsvälbefinnande påverkas av komplext samspel mellan individuella strategier och organisatoriska ramar. En hållbar arbetsmiljö förutsätter att både individ och organisation aktivt bidrar till att skapa rimliga arbetsvillkor, tydliga strukturer och meningsfull delaktighet som stärker lärarnas långsiktiga arbetsförmåga.