Gangsterrap i medierna : en diskursanalys av svenska kvällspressens rapportering 2021–2025
Mazouzi, Salma (2026)
2026
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2026052919449
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2026052919449
Tiivistelmä
Denna studie undersöker vilka diskurser som konstrueras kring gangsterrap i svensk kvällspress mellan 2021 och 2025. Studien fokuserar på hur genren framställs i relation till bland annat kriminalitet, våld och samhällshot. Forskningsfrågorna som ligger till grund för studien är: Vilka diskurser konstrueras kring gangsterrap i svensk kvällspress? Hur bidrar dessa diskurser till att forma och förmedla en viss bild av genren till allmänheten? Materialet avgränsas till artiklar i svensk kvällspress där gangsterrap utgör ett centralt tema.
Studien genomförs med kritisk diskursanalys, där språkbruk, representation och återkommande teman analyseras för att synliggöra hur mening och samhälleliga föreställningar konstrueras i mediediskursen. Analysen utgår från Halls (1997) teori om representation, Cohens (2002) teori om moralpanik, Pollacks (2016) resonemang om medielogik samt Otz, Berglez och Nords (2024) perspektiv på medier som informationsregimer. Studien relaterar även till forskning om musik, migration och samhällsförändring (Ålander & Volgsten, 2021; Åberg & Tyvelä, 2024) samt hiphop som social och kulturell praktik (Söderman & Folkestad, 2008).
Resultatet visar att gangsterrap i stor utsträckning konstrueras som ett samhällsproblem ochsom en faktor k opplad till kriminalitet och våld, snarare än enbart ett kulturellt uttryck. Analysen visar även att gränsen mellan representation och verklighet ofta suddas ut i mediediskursen, vilket bidrar till stereotypisering och förenklade förklaringsmodeller kring våld och social utsatthet. Samtidigt framträder en viss ambivalens där vissa artiklar problematiserar framställningar och i stället lyfter fram bakomliggande samhälleliga faktorer som segregation och socioekonomisk utsatthet.
Studien genomförs med kritisk diskursanalys, där språkbruk, representation och återkommande teman analyseras för att synliggöra hur mening och samhälleliga föreställningar konstrueras i mediediskursen. Analysen utgår från Halls (1997) teori om representation, Cohens (2002) teori om moralpanik, Pollacks (2016) resonemang om medielogik samt Otz, Berglez och Nords (2024) perspektiv på medier som informationsregimer. Studien relaterar även till forskning om musik, migration och samhällsförändring (Ålander & Volgsten, 2021; Åberg & Tyvelä, 2024) samt hiphop som social och kulturell praktik (Söderman & Folkestad, 2008).
Resultatet visar att gangsterrap i stor utsträckning konstrueras som ett samhällsproblem ochsom en faktor k opplad till kriminalitet och våld, snarare än enbart ett kulturellt uttryck. Analysen visar även att gränsen mellan representation och verklighet ofta suddas ut i mediediskursen, vilket bidrar till stereotypisering och förenklade förklaringsmodeller kring våld och social utsatthet. Samtidigt framträder en viss ambivalens där vissa artiklar problematiserar framställningar och i stället lyfter fram bakomliggande samhälleliga faktorer som segregation och socioekonomisk utsatthet.