Scenrummet i fokus : om scenrummets betydelse för skådespelarens relation till åskådaren
Meijer Nordgren, Liv (2015)
Meijer Nordgren, Liv
Yrkeshögskolan Novia
2015
All rights reserved
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-201505076710
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-201505076710
Tiivistelmä
Detta skriftliga examensarbete undersöker hur uppbyggnaden av scenrummet påverkade min relation till publiken under min gestaltning som skådespelare i mitt konstnärliga examenarbete Alice undrar. Målet med undersökningen har varit att utvärdera hur ett scenrumsbygge som till viss del är utan uppdelning mellan skådespelare och åskådare kan se ut samt hur ett sådant specifikt scenrumsbygge med olika medel kan påverka skådespelarens relation till publiken.
Genom de två litterära verken Experimental Theatre, 1989 av James Roose Evans respektive Towards a Poor Theatre, 1975, Jerzy Grotowski jämför jag tidigare forskning inom ämnet med mina egna erfarenheter från mitt konstnärliga examensarbete Alice undrar.
Min slutsats blir att ett sådant specifikt scenrumsbygge kan vara utformat så att skådespelaren har möjlighet att använda delar av publikläktaren som scen. Detta alternativa, förändrade scenrumsbygge kan även genom att föra skådespelaren närmare publiken skapa en intimare kontakt mellan skådespelaren och åskådarna. Denna närhet kan vara till hjälp genom att öka skådespelarens närvaro, men samma närhet kan också överraska, förvirra och förhindra skådespelarens arbete.
Genom de två litterära verken Experimental Theatre, 1989 av James Roose Evans respektive Towards a Poor Theatre, 1975, Jerzy Grotowski jämför jag tidigare forskning inom ämnet med mina egna erfarenheter från mitt konstnärliga examensarbete Alice undrar.
Min slutsats blir att ett sådant specifikt scenrumsbygge kan vara utformat så att skådespelaren har möjlighet att använda delar av publikläktaren som scen. Detta alternativa, förändrade scenrumsbygge kan även genom att föra skådespelaren närmare publiken skapa en intimare kontakt mellan skådespelaren och åskådarna. Denna närhet kan vara till hjälp genom att öka skådespelarens närvaro, men samma närhet kan också överraska, förvirra och förhindra skådespelarens arbete.