Minskning av CO2-utsläpp i ett stockhus från början av 1900-talet

Abstract

Globala uppvärmningen har lett till strängare bestämmelser gällande växthusgasutsläpp, energikonsumtion och användning av förnybara energikällor. Syftet med detta arbete är att undersöka sätt att minska energirelaterade växthusgasutsläpp, noggrannare sagt CO2-utsläpp, i ett gammalt stockhus från början av 1900-talet. Arbetet skall hjälpa ägarna av målhuset att välja rätta åtgärder, för att minska på CO2-utsläppen så mycket som möjligt.

Målhuset har undersökts med värmekamera och U-värdesmätare, för att få en verklighetstrogen bild av husets nuvarande kondition och värmeförluster genom byggnadsdelar. Ägarna av huset har intervjuats för detaljer. På basen av undersökningar och beräkningar har gjorts lönsamhets- och återbetalningskalkyl för att visualisera påverkan av olika förbättringsförslag.

Ägarna av huset hade vissa krav, t.ex. de hade bestämt att värmesystemet byts från oljevärme till bergvärme, fönster i nedre våningen skall bytas ut till en annan modell som är lite större och i samband med fönsterbyte skall beklädnadsskivorna på ytterväggar bytas ut till träpanel. Dessa punkter beaktades i kalkyler och eftersom det nya värmesystemet hade valts, gjordes inte kalkyler om lönsamhet för andra uppvärmningssystem.

Undersökningen visar att byte till bergvärme har den absolut största inverkan på minskning av CO2-utsläpp, medan de andra förbättringsåtgärderna endast påverkar utsläppen i liten grad. Eftersom fönster i nedre våningen och ytterytan av ytterväggar kommer att bytas ut i varje fall, lönar det sig att tilläggsisolera ytterväggar i samband med renoveringen. Bottenbjälklagets tilläggsisolering lönar sig också att göra i samband med renovering av rum i nedre våningen.

Ilmaston lämpeneminen on johtanut kasvihuonekaasupäästöjä, energiankulutusta ja uusiutuvien energianlähteiden käyttöä tiukentaviin määräyksiin. Tämän työn tarkoituksena on tutkia tapoja vähentää kasvihuonekaasupäästöjä, tarkemmin sanottuna CO2-päästöjä, vanhassa hirsitalossa 1900-luvun alkupuolelta. Työn on tarkoitus helpottaa kohderakennuksen omistajia valitsemaan oikeita toimenpiteitä vähentääkseen CO2-päästöjä mahdollisimman paljon.

Kohderakennusta on tutkittu lämpökameralla ja U-arvomittarilla, jotta on saatu todenmukainen käsitys rakennuksen tämänhetkisestä kunnosta ja rakennusosien lämpöhäviöistä. Talon omistajia on haastateltu yksityiskohdista. Tutkimusten ja laskelmien pohjalta on tehty kannattavuus- ja takaisinmaksulaskentoja erilaisten parannusehdotusten havainnollistamiseksi.

Talon omistajilla oli tiettyjä vaatimuksia, he olivat esim. päättäneet, että lämmitysjärjestelmä muutetaan öljylämmityksestä maalämmöksi, alakerran ikkunat vaihdetaan erimallisiksi ikkunoiksi, jotka ovat hieman suurempia, ja ikkunanvaihdon yhteydessä ulkoseinien vuorilevyt vaihdetaan puupaneeliin. Nämä seikat huomioitiin laskuissa, ja koska uusi lämmitysjärjestelmä oli jo valittu, ei kannattavuuslaskelmia tehty muille lämmitysjärjestelmille.

Tutkimus osoittaa, että maalämpöön siirtyminen vaikuttaa ylivoimaisesti eniten CO2-päästöjen vähentymiseen, kun taas muut parannusehdotukset vaikuttavat päästöihin pienemmissä määrin. Koska alakerran ikkunat ja ulkoseinien ulkopinta tullaan vaihtamaan joka tapauksessa, kannattaa ulkoseinät lisäeristää saneerauksen yhteydessä. Alapohjan lisäeristys kannattaa myös tehdä alakerran huoneiden saneerauksen yhteydessä.

Global warming has led to stricter regulations regarding greenhouse emissions, energy consumption and use of renewable energy sources. The goal in this writing is to investigate ways to decrease greenhouse emissions, more accurately CO2-emissions, in an old log house from the beginning of the 1900s. The writing will help the owners of the target building to choose the right measures, to reduce the CO2-emissions as much as possible.

The target house has been examined with thermographic camera and R-value meter, to get a realistic view of the condition and of heat loss through building components. The owners of the house has been interviewed about details. Based on investigations and calculations profitability- and repayment calculations has been done to visualize impact of improvement suggestions.

The house owners has some requirements, they have e.g. decided to change the heating system from oil heating to geothermal heating, windows in the bottom floor will be changed to an another model that is a little bit bigger and in conjunction with the changing of windows the lining plates on the outer wall will be changed to wood panels. These factors were incorporated in calculations and because the decision of the new heating system had been made, no profitability calculations of other heating systems were made.

The research shows that change to geothermal heating has clearly the biggest impact on reduction of CO2-emissions, while the other improvement suggestions only affect emissions in lesser extent. Because the windows on the bottom floor and the outer surface of the outer wall will be changed anyway, it is worthwhile to add insulation in the outer walls in conjunction with the renovation. The additional insulation in the ground slab is also worthwhile in conjunction with the renovation of the rooms on the bottom floor.