Gennarbyviken : En undersökning av vattenkvalité och sedimenten 2014, samt en jämförelse med vattenkvalitén 1950-1970

Abstract

Detta examensarbete innehåller en undersökning av Gennarbyvikens vattenkvalité och sedimenten 2014, samt en jämförelse mellan vattenkvalitén 1950-1970. Följande parametrar undersöktes: syre (O2), kväve (tot-N), fosfor (tot-P) och klorofyll-a. Ytterligare togs det två bottenprov ur sedimenten för att undersöka förekomster av metaller och mängden av dessa.

Gennarbyviken kom att skiljas åt från havet av en fördämning 1957, då Hangö stad och dåvarande traktens största industriföretag, järn- och stålverket i Koverhar ansåg att ett behov av en färskvattentäkt behövs både som reserv av dricksvatten samt som kylvatten till järn- och stålverket.

Jämförelsen mellan resultaten från 2014 och 1950-1970 gjordes för att få en uppfattning om vattenkvalitén före fördämningen och hur vattenkvalitén förändras. I denna undersökning inkluderades även två provtagningspunkter utanför Gennarbyvikens fördämning, för att få en inblick i hur vattenkvalitén är i havet. Detta för att kunna se skillnader i vattenkvalitén innanför och utanför Gennarbyviken. Jämförelsen ligger som ett stöd för spekulationer om vad ett eventuellt uppöppnande till havet igen kan innebära för Gennarbyviken, då det från lokala intressenter har visats ett sådant intresse.

Vattenkvalitén i Gennarbyviken visade sig vara relativt bra, trots att siktdjupet var litet eller måttligt. Utanför Gennarbyviken var syreförhållandena sämre under augusti än inne i viken. Det fanns måttligt höga halter av krom, koppar och kvicksilver i sedimenten i de norra delarna av Gennarbyviken.

Tämä opinnäytetyö sisältää tutkimuksen Gennarbyvikenin lahden vedenlaadusta ja sedimentistä 2014, tutkinto vertaa myös vedenlaadun vuosilta 1950–1970. Seuraavat parametrit tutkittiin: happi (O2), typpi (kok-N), fosfori (kok-P) ja klorofylli-a. Lisäksi pohjasta otettiin kaksi sedimentti näytettä joista tutkittiin mitä metalleja esiintyy sekä niiden määrä. Gennarbyvikiin rakennettiin pato 1957, syy tähän oli että Hangon kaupunki sekä seudun suurin rauta ja teräs valmistaja Koverhar tarvitsi makeavettä varastoitavaksi sekä jäähdytin vedeksi teollisuutta varten.

Vertailu 2014 ja 1950—1970 välillä tehtiin jotta saisimme käsityksen vedenlaadusta ennen padon rakentamisesta ja saisimme myös tietoa miten vedenlaatu on muuttunut. Sen lisäksi tutkimus sisältää tulokset kahdesta näytteestä Gennarbyvikenin ulkopuolelta, jotta saisimme käsityksen meren vedenlaadusta. Tämä vertailu tehtiin jotta saisimme nähdä onko Gennarbyvikenin sisä- ja ulkopuolella eroavaisuuksia. Vertailua käytetään tukena kun spekuloidaan mitkä olisivat Gennarbyvikenin seuraukset jos pato avattaisiin. Paikalliset ovat osoittaneet kiinnostusta padon avaamisesta.

Vedenlaatu Gennarbyvikenissa on suhteellisen hyvä, vaikka läpinäkyvyys oli heikko. Elokuussa veden happipitoisuus Gennarbyvikenin ulkopuolella oli huonompi kuin mitä se oli lahden sisäpuolella. Lahden pohjoispuolelta otetuista sedimentti kokeista löytyi myös kromia, kuparia ja elohopeaa.

This Bachelor’s Thesis contains a study of Gennarbyviken bay’s water quality and sediment in 2014, and also a comparison to water quality in 1950-1970. The following parameters were used in the study: oxygen (O2), nitrogen (TN), phosphorus (TP) and chlorophyll-a. Additionally, two sediment samples were taken to analyse which metals can be found and in what amount. The Gennarbyviken bay was separated from the sea in 1957 with a dam, when the city of Hanko and at the time the area’s largest industrial company, the iron and steel works in Koverhar felt a need of both freshwater as a reserve of drinking water as well as cooling water to the iron and steel works. The comparison between the results from 2014, and from 1950 to 1970 was done to get an idea of the water quality before the dam and water quality changes after that. This study also included two sampling sights outside Gennarbyvikens dam, to get an insight on how the water is in the ocean. It was included so that one would be able to see differences in the water quality inside and outside Gennarbyviken bay. This comparison is used as a support for the speculations of a re-opening of the dam, in which the local stakeholders have shown an interest. The water quality in Gennarbyviken proved to be relatively good, despite the Secchi depth was small or moderate. Outside the dam of Gennarbyviken, the oxygen conditions in August were worse than inside Gennarbyviken. There were moderately high levels of chromium, copper and mercury in the sediments in the northern parts of Gennarbyviken.