En hälsofrämjande livsstilsmottagning nu och i framtiden : Sett ur livsstilssjuksköterskors perspektiv

Abstract

Syftet med studien är att ta reda på hur framtidens hälsofrämjande livsstilsmottagning ser ut ur livsstilssköterskors perspektiv. Genom att ta reda på vad det finns för fördelar och eventuella hinder på en livsstilsmottagning, kan man utveckla livsstilsmottagningarna för att motsvara patienternas behov. Studien görs ur ett hälsofrämjande perspektiv och som teoretiskt referensram används Aaron Antonovskys hypotes om salutogenes och KASAM (känsla av sammanhang). Problemområdet avgränsas till livsstilssköterskornas tankar om livsstilsmottagningens viktigaste uppgifter och deras syn på hur den idealiska hälsofrämjande livsstilsmottagningen kan se ut. Som insamlingsmetod används semistrukturerade intervjuer och enkäter. Studien analyseras genom en kvalitativ innehållsanalys med ett induktivt tankesätt. Informanterna jobbar som livsstilssköterskor på Åland, Gotland och Öland. De valdes ut på basen av att de jobbar i ö-samhällen och därmed har liknande geografiska utgångslägen. Resultatet visar att den idealiska hälsofrämjande livsstilsmottagningen skulle bestå av ett team som tillsammans med samarbetspartners utanför organisationen ger patienten en möjlighet att ta kontroll över sin hälsa. För att nå dessa mål krävs det en organisationsledning som prioriterar och ser livsstilsmottagningen likvärdig andra sjukvårdsmottagningar. Studien är ett projekterat examensarbete i samarbete med Ålands Hälso- och Sjukvård.

The purpose of the study is to find out what the health promoting lifestyle departments of the future look like from the view of lifestyle nurses. By investigatin the advantages and possible obstacles at a lifestyle department, it is possible to develop the lifestyle department to meet the needs of the patients. The study is conducted in a health promotion perspective and as a theoretical framework Aaron Antonovsky´s hypothesis regarding salutogenesis and SOC (sense of coherence) is used. The problem definition is limited to the lifestyle nurses thoughts regarding the most important tasks of the lifestyle department and their views on how the ideal lifestyle department should be. Semi structured interwievs and questionnaires were used as data collection methods. The study is analyzed through a qualitative content analysis with an inductive perspective. The informants are working as lifestyle nurses on Åland, Gotland and Öland. They were chosen based on them working in island communities and thereby having similar geographical starting points. The result shows that the ideal health promoting lifestyle department should consist of a team that together with collaborators outside the organization, work to give the patient the opportunity to gain control over their health. To reach these goals, an organizational management that prioritizes and sees the lifestyle department as equal to the other care departments, is needed. The study is a project in collaboration with Ålands Hälso- och Sjukvård.