Aktiv kontra passiv fondförvaltning

Abstract

Denna studie undersöker total avkastnings- samt riskjusterade avkastningsskillnader mellan aktivt och passivt förvaltade aktiefonder i Norden under åren 2015-2019. I undersökningen har 14 olika fonder använts varav 9 st har varit aktivt förvaltade samt 5 stycken passiva fonder. Som forskningsmetod har den kvantitativa metoden använts. All data inklusive avkastningen samt nyckeltalen till undersökningen har antingen tagits från Suomen Sijoitustutkimus fondrapporter eller från Financial Times databas. Nyckeltalen som använts är förutom avkastningen, Sharpekvot, standardavvikelse, Jensens alfa, samt beta. Resultatet från undersökningsperioden visar att under undersökningsperioden har medeltalet på de aktiva fonderna i snitt avkastat bättre än de passiva. Enligt den riskjusterade avkastningen varierar resultaten aningen. De passiva fonderna har presterat bättre med nyckeltalen standardavvikelse, Alfavärdet samt Betavärdet. I mätningen med Sharpekvoten är det de aktiva fonderna som har presterat bättre än medeltalet på alla fonder. Sammanfattningsvis kan man i resultatet se att enligt den riskjusterade avkastning har det mer berott på fondval inom en viss sektor som t.ex. småbolagssektorn eller den danska marknaden som har gått bäst inom de passiva fonderna