Ekonomisk brottslighet : En Studie om myndigheters samarbete, lagstiftning och olika undersökningsmetoder av ekonomiska brott.

Abstract

I detta examensarbete har tagits upp hur ekonomisk brottslighet ser ut i Finland. Lärdomsprovets syfte är att undersöka arbetet emot ekonomisk brottslighet och grå ekonomi genom myndigheternas samarbete, lagstiftning samt olika metoder som hjälper i undersökning av ekonomiska brott. Som bisyfte tas upp de vanligaste brotten, som uppstår när ekonomiska brott görs. För arbetets genomförande kommer följande frågor att tas upp som uppstår i samband med syften som tidigare nämnts: hur går en rättsprocess till, vem gör sig skyldig till ekonomiska brott och hur uppkommer ekonomiska brott. I den teoretiska delen redogörs för bakgrunden till ekonomisk brottslighet i Finland. I den teoretiska delen tas också upp de vanligaste brottstyperna när man gör sig skyldig till ekonomiska brott. I den empiriska delen har använts kvalitativa forskningsmetoder. Den teoretiska delen har varit grunden när kvalitativa delens intervjufrågor har formulerats. I den empiriska delen har gjorts en kvalitativ un-dersökning, där man har intervjuat fyra personer som jobbar med ekonomisk brottslighet. De intervjuade är poliskonstapel vid enheten av ekonomisk brottslighet, jurist, häradsåklagare och tingsrättsdomare. Som slutsats kan man konstatera att de planerade nedskärningar på budgetanslag för myndigheter kommer i framtiden att påverka arbetet emot ekonomisk brottslighet. Myndigheternas samarbete är redan intensivt men de minskande anslagen gör att man mer än förut planerar nya sätt att samarbeta och effektivera verksamheten, för att hindra ekonomiska brott att ske.

I detta examensarbete har tagits upp hur ekonomisk brottslighet ser ut i Finland. Lärdomsprovets syfte är att undersöka arbetet emot ekonomisk brottslighet och grå ekonomi genom myndigheternas samarbete, lagstiftning samt olika metoder som hjälper i undersökning av ekonomiska brott. Som bisyfte tas upp de vanligaste brotten, som uppstår när ekonomiska brott görs. För arbetets genomförande kommer följande frågor att tas upp som uppstår i samband med syften som tidigare nämnts: hur går en rättsprocess till, vem gör sig skyldig till ekonomiska brott och hur uppkommer ekonomiska brott. I den teoretiska delen redogörs för bakgrunden till ekonomisk brottslighet i Finland. I den teoretiska delen tas också upp de vanligaste brottstyperna när man gör sig skyldig till ekonomiska brott. I den empiriska delen har använts kvalitativa forskningsmetoder. Den teoretiska delen har varit grunden när kvalitativa delens intervjufrågor har formulerats. I den empiriska delen har gjorts en kvalitativ undersökning, där man har intervjuat fyra personer som jobbar med ekonomisk brottslighet. De intervjuade är poliskonstapel vid enheten av ekonomisk brottslighet, jurist, häradsåklagare och tingsrättsdomare. Som slutsats kan man konstatera att de planerade nedskärningar på budgetanslag för myndigheter kommer i framtiden att påverka arbetet emot ekonomisk brottslighet. Myndigheternas samarbete är redan intensivt men de minskande anslagen gör att man mer än förut planerar nya sätt att samarbeta och effektivera verksamheten, för att hindra ekonomiska brott att ske.

In this thesis has been taken up how the economic crime looks like in Finland. The aim of the thesis is to examine the work against economic crime and gray economy through government cooperation, legislation and methods that help in the investigation of economic crimes. As a secondary purpose is included the most common crimes, that occur when an economic crime are made. For carrying through the work, the following issues will be addressed that arise in connection with the purposes as mentioned earlier: how is a lawsuit carried out, who is made guilty of economic crimes and how does an economic crime occur? In the empirical part qualitative research methods have been used. The theoretical part has been the basis for the qualitative part of when formulating the interview questions. The empirical part consists of qualitative study in which four peoples who work with economic crimes have been interviewed. Persons who have been interviewed are a police officer at the unit of financial crime, a lawyer, a county prosecutor and a district court judge. As a conclusion can I say that the planned cuts in budget allocations for the agencies will influence the work positively against economic criminality. The authorities’ cooperation is already intensive, but the decreasing budget funds make it even more difficult than before to prevent crimes. That is a reason why authorities plan all the time plan new ways to collaborate their operations, to prevent economic criminality